Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 285 —
— Holgers barett, hviskade hon för sig sjelf och tryckte
händerna till sitt bröst. — Holgers barett! — Är det väl
möjligt !
Nu tog hon några steg längre fram och nu flög ett fa-
sans skri öfver hennes läppar.
— Holger! utropade hon ångestfullt. Holger! Holger!
Och hon kastade sig ned invid den orörliga kroppen.
— Holger! Du är mördad! Milde Gud! Hjertat bri-
ster i mitt bröst! De ha mördat min älskling!
Strida tårar strömmade ur hennes ögon.
— Holger! Holger! klagade hon. Vakna, Holger! Se
upp på din Helena! Holger! Holger!
Men han låg lika orörlig som förut och hans ögon voro
slutna.
— Ve öfver den, som begått detta blodsdåd! Ve öfver
honom! Ve! Ve! utropade jungfru Helena med hjärtskä-
rande stämma.
Och hon vred sina händer af förtviflan.
— Du blöder — o, min Gud, ett svärdstygn har gått
igenom din venstra skuldra och din hand är knuten om
ditt svärdfäste. Här har varit strid, en förfärlig strid! —
Dyrt har du sålt ditt lif, älskade!
Hon grät bittert och kände en svindel bemäktiga sig. —
Men hon hade dock nog motståndskraft för att kunna öfver-
vinna densamma och lutade sig ned öfver Silfverkällan, ur
hvilken hon i sin hand tog vatten, hvarmed hon fuktade
sina läppar och sitt ansikte.
Detta hade en upplifvande verkan för henne, och hon
kände sig derefter kraftig ånyo.
Men tårarne strömmade ohejdadt ur hennes vackra
ögon och hennes rika barm häfdes af oupphörliga suckar
under det att hon såg på junkern.
Det var en gräslig upptäckt, hon gjort..
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
