Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 222 —
brydde sig om att gå och öppna utom Phil, som väntade en
pojke med en hatt, som hon köpt samma dags förmiddag, och
därför rusade upp. På yttertrappan stod fru Gardner med
döttrar.
Anne kravlade sig skyndsamt upp ur sin sittande ställning,
tömde samtidigt ut de båda förargade kattorna ur våden på
sin klänningskjol och förde rent mekaniskt kycklingbenet över
från den högra handen till den vänstra. Priscilla, som skulle ha
nödgats på sin reträtt till köket springa tvärs över rummet,
tappade all besinning, makade in chokladtårtan under en dyna på
braspallen och rusade som en galning uppför trappan. Stella
började nervöst plocka med sina manuskript. Blott tant Jamesina
och Phil förblevo vid sina fulla fem. Tack vare deras själs-
närvaro sutto snart samtliga placerade i soffa och på stolar, till
och med Anne. Priscilla kom ned, utan förkläde och med tvål-
glans där förut sotfläcken suttit, Stella hade från sin vrå utplånat
alla spår av redaktionsbyrå, och Phil räddade situationen genom
att släppa på en ström av ledigt småprat.
Fru Gardner var lång och smärt och såg bra ut. Hon var
utsökt väl klädd, och från hennes väsen utstrålade en hjärtlighet,
som föreföll en liten smula konstlad. Aline Gardner var en yngre
uppjaga av modern, minus hjärtligheten. Hon försökte vara
vinnande och trevlig, men hon kunde ej frigöra sitt sätt från
någonting beskyddande och överlägset. Dorothy var en pigg liten
yrhätta. Anne visste, att hon var Roys älsklingssyster, och
kände sig genast dragen till henne. Hon skulle ha till det yttre
mycket liknat Roy, om hon haft drömmande mörka ögon i stället
för spelande och skälmska ljusbruna. Tack vare henne och Phil
avlopp visiten mycket bra, frånräknat ett visst tryck i luften och
två något störande händelser. Häxan och Josef, som överläm-
nats åt sina egna, alls icke föraktliga resurser, började leka ta-
fatt och rusade i sitt vilda lopp upp i och tvärs över fru Gardners
sidenklädda knä. Fru Gardner lyfte sin stånglornjett och betrak-
tade deras bortdykande baktassar och krumböjda svansar, som
om hon aldrig förut sett en katt, och Anne, som inte kunde hålla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
