- Project Runeberg -  Frederick Douglass' lif och samtid /
664

(1895) [MARC] Author: Frederick Douglass Translator: Carl Stenholm - Tema: Slavery
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen - 9. Fortsättning om den europeiska resan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

664
att komma en person från moderna tider att rysa. Vid
en blick in i det öppna stengapet till den fängelsehåla
dit kättarne kastades och hvarur ingen lefvande släpp-
tes ut, behöfdes ingen ansträngning af fantasien för att
måla framför sig syner från inkvisitionen ocli se de an-
klagades skräckvridna anleten, vacklande gestalter och
hjärtslitande tårar samt inkvisitorernas fromma tillfreds-
ställelse öfver att rensa världen från otrons och vantrons
representanter.
Det är svårt att tänka sig att människor af rena
motiv kunde så straffa sina likar, men detta är utan
tvifvel händelsen. De hade godt samvete och kände sig
rättfärdigt tjäna herren. De trodde bokstafligen på att
skära bort handen och rifva ut ögat. Himmel och hel-
vete voro lika mycket under deras kontroll. De trodde
att de hade nycklarna, och de lefde efter sin öfverty-
gelse. De kunde småle när de hörde ben knaka i stoc-
karna och sågo flickans kött slitas från hennes ben. Det
är just de bästa tingen som få tjäna de värsta förvräng-
ningarna. Många fromma själar i denna dag hata ne-
gern, under det de tro sig älska herren. En skiljaktig-
het i religion på denna gamla byggnads tid verkade
detsamma som en skiljaktighet i färg gör på somliga
håll i denna dag, och ehuru det icke dagats i färgfrå-
gan, liksom det gjort öfver tankefriheten, är det att
hoppas att så snart skall ske. Detta gamla palats är
icke längre ett hem för fromma män, utan ett hem för
soldater. Det är icke längre ett kyrkans bålverk, utan
ett statens bålverk. Trummans dån har trädt i stället
för ringningen till bön. Krigslagen har trädt i stället
för kyrkolagen, och det är intet tvifvel om hvilken som
är den barmhärtigare.
Ehuru Avignon hos oss väckte en mängd dystra
betraktelser, tänka vi ännu därpå som en förtjusande
gammal stad. Vi foro dit med mycken njdikenhet och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:15:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/douglass/0668.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free