Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - 1. Flykten från slafveriet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
219
blifvit ögonblickligen och noggrant undersökt samt utan
tvifvel arresterad. Då jag valde denna plan att gå till
väga, tog jag i betraktande tågets buller och konduk-
törens brådska i en vagn som’ vimlade af passagerare
samt litade på att min slughet och skicklighet att spela
Hen i mitt pass beskrifne sjömannens roll skulle göra
det öfriga. En sak till min förmån var den vänliga sin-
nesstämning som herskade i Baltemore och andra hamn-
städer vid den tiden gent emot sjömännen. ”Fri han-
dels- och sjöfartsrättighet” var åsikten i landet just då.
I min dräkt var jag riggad på sjömansvis. Jag hade
på mig röd skjorta, blanklädershatt och svart halsduk,
knuten på sjömansvis vårdslöst och ledigt om halsen.
Min kännedom om skepp och sjömansspråk kom mig väl
till pass, ty jag kände till ett skepp från fören till ak-
tern och från kölsvinet till rårna och kunde sjömanster-
mer som en gammal matros. Fram ilade tåget, och
jag var väl på väg till Havre de Grace, innan kon-
duktören kom in i negervagnen för att samla upp bil-
jetterna och undersöka sina svarta passagerares papper.
Detta var ett kritiskt ögonblick. Hela min framtid be-
rodde på denne konduktörs afgörande. Upprörd var jag
i sanning, medan denna ceremoni försiggick, men kunde
dock till det yttre åtminstone gifva mig sken af lugn
■och själfbeherskning. Han fortsatte emellertid sin van-
dring genom vagnen — undersökande flera färgade per-
soner innan han hann till mig. Han var ganska barsk
i sin ton och tvär i sitt sätt, tills han hann till mig, da
besynnerligt nog och till min förvåning och lättnad hela
hans sätt förändrades. Seende att jag icke genast tog
fram mitt fribref, såsom de andra färgade personerna i
vagnen gjort, sade han till mig med en vänlighet^som
stod i motsats till hans uppförande mot de andra. Jag
förmodar ni har ert fribref?” Härtill svarade jag: Nej,
herre; det tager jag aldrig med mig till sjös. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
