Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lifvet som slaf - 21. Flykten från slafveriet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Verkan af detta tecken till återvändande förnuft å min
sida var synnerligen god. Han var mycket nöjd; han
tog penningarna, berömde mig och sade att jag kunde
hafva gjort detsamma veckan förut. Det är en välsig-
nad sak att tyrannen icke alltid kan känna sitt offers
tankar och afsikter. Herr Hugh anade föga mina pla-
ner. Besöket på lägermötet utan hans tillåtelse, de näs-
visa svaren på hans förebråelser, mitt trumpna uppfö-
rande veckan efter det jag beröfvats rätten att hyra min
tid, allt detta hade väckt misstanken att jag kanske hy-
ste otillåtna afsikter. Mitt mål, då jag arbetade så fli-
tigt, var därför att aflägsna denna misstanke, och häri
lyckades jag förträffligt. Han trodde förmodligen att
jag aldrig var bättre nöjd med min ställning än just vid
den tid då jag planerade min flykt. Den andra veckan
gick, och jag förde åter till honom min fulla veckolön
— nio dollars; och så nöjd var han att han gaf mig tju-
gufem cents och bad mig använda dem väl”. Jag sade
honom att jag skulle så göra, ty ett af de ändamål hvar-
till jag tänkte använda dem var att betala min resa på
den ”underjordiska järnvägen.”
Till det yttre fortgick allt som vanligt; dock ge-
nomgick jag samma inre oro och ängslan som jag er-
farit två och ett halft år förut. Misslyckandet då var
icke egnadt att stärka min förtröstan på framgång vid
detta mitt andra försök, och jag visste att andra gången
jag misslyckades kunde det icke gå mig lika väl som
den första. Jag måste antingen komma till den fjärran
norden eller sändas till den fjärran södern. Utom dessa
tankar hade jag en smärtsam förnimmelse af att jag
stod i begrepp att skiljas från en krets af uppriktiga
och varmhjärtade vänner. Tanken på en sådan skils-
mässa, där hoppet att någonsin mötas mera var uteslu-
tet och där det icke heller kunde finnas någon skriftlig
förbindelse, var mycket plågsam. Det är min åsikt att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
