- Project Runeberg -  Frederick Douglass' lif och samtid /
153

(1895) [MARC] Author: Frederick Douglass Translator: Carl Stenholm - Tema: Slavery
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lifvet som slaf - 17. Sista gången jag skulle piskas

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

153
ännu förblef en slaf. Då en slaf ieke kan piskas, är
han mera än till hälften fri. Han har ett område så
vidsträckt som sitt eget manliga hjärta att försvara, och
han är verkligen ”en makt på jorden.” Drån denna tid
ända till min flykt ur slafveriet blef jag aldrig verkligt
slagen. Åtskilliga försök gjordes nog, men de voro alla
utan framgång. Knuffad kunde jag visserligen blifva,
men det fall jag beskrifvit var slutet på den djuriska
misshandel som slafveriet dragit öfver mig.
Läsaren skulle kanske vilja veta hvarför Covey,
sedan jag så svårt förnärmat honom, icke öfverlämnade
mig åt myndigheterna, hvarför Marylands lag, som på-
bjöd hängning för den slaf som gjorde motstånd mot
sin herre, icke gjordes gällande mot mig och hvarför
jag i alla händelser icke, såsom vanligt var i dylika
fall, fördes bort för att piskas offentligen till varning
för andra slafvar och som medel att afskräcka mig fran att
begå samma förbrytelse igen. Jag tillstår att det lätt-
vindiga sätt hvarpå jag kom undan alltid var föremål
för min förvåning, och till och med nu kan jag icke
till fyllest förklara saken, ehuru det sannolika är att
Covey blygdes att göra det kändt huru han blifvit öf-
vervunnen af en gosse om sexton år. Han åtnjöt det
obegränsade och synnerligen värdefulla ryktet att vara
en första klassens uppsyningsman och negertuktare, och
tack vare detta rykte var han i stånd att skaffa sig ar-
betare mot mycket obetydlig ersättning och med ringa
besvär. Hans intresse och hans högmod torde gemensamt
hafva ingifvit honom såsom det klokaste att låta saken
passera i tysthet. Historien om huru han företagit sig
att piska en gosse och måst låta hindra sig at dennes
motstånd, skulle i och för sig vara fördärflig för honom
i slafägarnes aktning.
Det är kanske icke så alldeles rekommenderande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:15:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/douglass/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free