Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lifvet som slaf - 9. Ombyte af bostad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
hvari de intränga, och det intryck de göra däi äi fullt
tydligt.
Såsom förut nämndt, rönte jag mgen strang be-
handling af min herre, men den otillräckliga födan och
beklädnaden var en svår pröfning för mig, i all syn-
nerhet den bristfälliga dräkten. I hetaste sommaren
och kallaste vintern hölls jag nästan naken. Min enda
beklädnad — en liten grof säckväfs- eller blångarns-
skjorta, som knappt nådde till knäna, bars natt och dag
och byttes om en gång i veckan. Om dagen kunde jag-
skydda mig genom att hålla mig på den soliga sidan af
huset eller i stormigt väder i vrån vid köksspiseln. Men
den stora svårigheten var att halla sig varm om natten.
Svinen i stian hade löf, och hästarna i stallet hade halm,
men barnen hade inga som helst bäddar. Ide bodde
hvar de kunde i köket. Jag sof vanligen i en liten
skrubb utan ens ett täcke att draga öfver mig. Vid
mycket kall väderlek tog jag stundom ned den säck
hvari säden fördes till kvarnen och kröp in i den. Sof-
vande där med hufvudet inne och fotterna utanför, var
jag delvis skyddad, ehuru jag hade det långt ifrån bra.
Mina fotter hafva varit så sönderspruckna af köld att
den penna med hvilken jag skrifver kunde läggas i så-
ren. Vår mjölgröt, som var vårt enda regelbundna, om
icke uteslutande, mål, hälldes, när den tillräckligt hunnit
svalna efter kokningen, i ett stort tråg. Detta sattes så
antingen på golfvet i köket eller flyttades ut på gården,
och barnen ropades dit som en hop svin, och som en
hop svin kommo de, somliga med ostronskal, andra med
takspån, men ingen med en riktig sked, och bokstafli-
gen slukade gröten. Den som kunde äta fortast fick
mest, och den som var starkast fick bästa platsen, men
få lämnade tråget verkligt tillfredsställda. Jag var den
olyckligaste af alla, ty tant Katy hyste inga vänliga
känslor mot mig, och om jag stötte till barnen eller om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
