Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM DOPSÄTTET.
101
om neddoppning av döda ting utan endast om
tvag-ning och bestänkning. Och det kallas här »döpelser».
Timoteus: Men vill du då säga, att det är
obibliskt att vid dopet använda neddoppning?
Natanael: Visst icke. Men jag vill blott säga,
att man med ordet baptizein icke kan bevisa något
i avseende på dopsättet.
Timoteus: Men baptizein kan omöjligen betyda
begjuta.
Natanael: Det har icke heller någon sagt. Men
jag säger om igen: det kan betyda rena, evad nu
reningen sker på det ena eller det andra sättet:
genom neddoppning, bestänkning eller begjutning.
Försök icke mer att blanda bort denna enkla sak.
Men vi skola gå till ett annat ställe. I Luk. 11: 38
står det om en farisé, som bjudit Jesus till gästabud,
att han förundrade sig däröver, att Jesus icke döpte
sig före måltiden. Av v. 53 ser du, att flera gäster
voro bjudna. Kan du då finna det tänkbart, att
alla de övriga utom Jesus badade sig före måltiden?
Eller att fariséen, som bjudit dem, skulle hava det
så ställt i sitt hus, att alla hans gäster kunde taga
sig ett bad? Alldeles omöjligt. Vad vi veta, det är,
att judarna plägade tvätta händerna (Matt 15: 2)
samt i vissa fall bestänka sig före måltiderna. För
detta ändamål hade man t. ex. till gästernas tjänst
vid bröllopet i Kana sex stora stenkrukor stående
fulla med vatten. Och detta framställer evangelisten
Johannes såsom én sed hos judarna för deras
rening (Joh. 2: 6). Men om gästerna kommo från en
resa, så gav värden dem även vatten till att tvätta
sina fötter (Luk. 7: 44). Och det är utan tvivel om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
