Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och som är så stäldt, att ljuskällan befinner sig i dess
brännpunkt, så förändra strålarne sin rigtning vid gången genom
glaset och blifva parallela. Man betjenar sig af denna
egenskap hos slipade glas i våra moderna fyrar. I dem är
ljuskällan d. v. s. lampan, eller måhända det elektriska
båg-ljuset, omgifven af ett stort kulformigt system af^slipade
glas, hvilka äro så formade och så tillhopastälda, att de åt
något eller några håll få formen af ett brännglas, i hvars
brännpunkt ljuskällan befinner sig. När lampan tändes,
utstrålar derifrån ljiis åt alla håll. Men alla de strålar, ’som
träffa ett af de system af slipade glas, hvarom jag nyss
talat, bli parallela,, och utgå derför i ett enda knippe af
den diameter, som det nämnda systemet har, samt spridas
ej vidare. Detta är naturligtvis af stort gagn; ty ett skepp
ute på hafvet mottager på en gång allt det ljus, som
träffat hela systemet, och sjömannen kan derför med lätthet
varseblifva den aflägsna fyren. Glassystemet förutan skulle
han mottaga blott en liten bråkdel deraf, och fyren skulle
bli osynlig redan på ett mycket mindre afstånd.
Vid konstruktionen af nutida spektroskop betjenar man
sig af samma egenskaper hos de slipade glasen. Man
förfärdigar en instrumentdel, i hvilken finnas tvenne skifvor
af någon hård metall, t. ex. stål eller iridiumhaltig
platina, hvilka på den sida, der de beröra hvarandra, äro
alldeles rätliniga, och formade ungefär som eggen på en sax.
Af dessa metallstycken är det ena fast förenadt med de
öfriga styckena af denna instrumentdel. Den andra skifvan
kan deremot förflyttas medelst en fin skruf. När begge
skifvorna beröra hvarandra, kan således intet ljus framgå
mellan dem. Vrider man deremot på skrufven, så att den
rörliga skifvan förflyttas en ringa bråkdel af en millimeter,
uppstår mellan begge eggarne en smal springa, och om ljus
får falla derpå, ser man från motsatta sidan en ytterst fin
ljuslinie.
Ena hufvuddelen af ett spektroskop (Fig. 4) utgöres
af ett messingsrör AS, hvars ena ända tillslutes af en springe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
