Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kringvrider sig på olika tider på olika bredder. Man kände
till, att solen omgifves af flera olika lager; först ett, som
lyser med präktigt röd färg, och från hvilket höja sig
föränderliga och vexlande bildningar, lysande i samma röda
färg, till mer än 25 ggr större höjd, och att utom dessa
lager ligger den sedermera så kallade coronalatmosferen,
hvil-ken vid de totala förmörkelserna visar sig som krona kring
% månen. Man antog sig dessutom veta, att solen i hufvudsak
utgjordes af en kall, fast kropp, att således dess
aggregattillstånd var det fasta, men att denna fasta kärna
om-gafs på ej alldeles ringa afstånd af tvenne molnformiga
skal, af hvilka det undre förmådde att i oändlighet
reflektera ljus och värme, medan det yttre, som bildade den från
jorden synliga randen af den egentliga solen, hade en lika
obegränsad förmåga att utsända värme och ljus.
Detta visste eller trodde man sig veta. Men hvad
dessa begge lager voro, som återkastade eller utsände ljus
och värme, huruvida fotosferen kunde ständigt bevara denna
sin förmåga, hvad chromosferen och protuberanserna voro,
hvad som yar orsaken till fläckarnes uppkomst, och hvarför
de endast kunde uppkomma i tvenne begränsade zoner,
hvarför solen hade olika rotationstid på olika bredder, samt
hvarför fläckarnes talrikhet var periodiskt föränderlig; om *
allt detta visste man intet, och fann ytterst ringa
sannolikhet i att någonsin kunna komma till klarhet med vissa af
dessa frågor.
Men forskningen fick nya vigtiga lijelpmedel. Viskola
under nästa föreläsning granska dessa, och derefter öfvergå
till att ådagalägga, huru visserligen långt ifrån alla bland
ofvan framställda frågor blifvit lösta, men att detta dock
är fallet med några bland dem, särskildt de, som år 1860
ännu tycktes vara de mest olösbara, samt hurusom i alla
fall vida fastare grundvalar lagts till framtida forskningar
rörande den fråga, som sysselsätter oss.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
