Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gande betydelse, som solen har för vårt solsystem och
sär-skildt för oss jordinvånare; ty med full rätt kan man säga,
att den är vilkoret för all rörelse, all kraft ocli allt
mate-rielt lif här på jorden.
Ett bantåg ilar fram öfver våra slätter eller en ångare
plöjer hafvet. En blick in i maskinen visar oss, att det är
stenkol, som förbrännes och som alstrar ångkraften. Men
en geolog skall upplysa oss om, att kolen intet annat äro,
än forntida växters lemningar, och att det värme, som
vid förbränningen frigöres, är just det, som denna forna
växtverld för många tusen år sedan mottog från solen och
alltsedan magasinerat. En snölavin nedstörtar från ett
hög-fjell och slår ned i dalen vid dess fot. Vi säga, att
jordens dragning förorsakar fallet. Ja, intet tvifvel råder om,
att den dervid är verksam, men lika visst är, att den
alldeles ej är den egentliga orsaken till * lavinen. Det är
solvärmet, som lyft snön, då i form af vattenånga, upp till
bergets topp,’ och det _är samma solvärme, som upplöst
sammanhanget mellan snöpartiklarne, så att de komma att falla.
Den härjande orkanen, lika väl som det fruktbringande
regnet äro barn af solen. Att detsamma är förhållandet
med åskan, framgår redan deraf, att i polarlanden, der
solvärmet är svagt, sådan aldrig förekommer. Men ej
heller dessa kunna undandraga sig solens inflytande. En
om-störtning, sådan som de hvilka vi snart skola få tillfälle att
omtala, inträder på solen, och jorden höljer sig, framför
allt i polartrakterna, i en präktig mantel af flammande
norrsken. Vända vi oss vidare till växt- och djurverlden, finna
vi solens inflytande om möjligt ännu mägtigare. Vi tala
om blommornas färger, om drufvornas must o. dyl. Men
gå vi till grunden med frågan, finna vi, att blombladen fått
sina egenskaper från de olikfärgade strålar, hvilka finnas i
solljuset och som visa sig, när detta brytes i ett prisma
eller i regndropparne, och att frukternas safter få sin sötma
i mån, som solen värmer dem. Erinrom oss dessutom den
oerhörda skilnaden i växtrikedomen i ett tropiskt och i ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
