Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hoppats — man skulle kunna leda arbetarna i regeringsvanligt syfte,
gjorde dessa front mot både konservativa och liberaler och visade
redan från början lejonklon. Visserligen förefans det ju en del smärre
skiljaktigheter mellan »Lassalleaner» och »Eisenachare», men inom
riksdagen, där båda grupperna voro representerade, skuros de’ öfver en
kam af »de borgerliga», som med småsinnad illvilja förföljde den lilla
socialdemokratiska riksdagsfraktionen. Detta påskyndade i hög grad
enighetstanken. Och alla tvistefrågor funno sin lösning å den så
kallade Gotbakongressen, som afhölls år 1875 och hvarest man för första
gången formulerade ett för hela Tyskland gällande socialdemokratiskt
partiprogram.
Nu framträder under dessa genombrottslagar för första gången
jämte Wilhelm Liebknecht, den inom det tyska socialdemokratiska
partiet så framstående August Bebel. Och alltifrån denna tid och intill
den dag som i dag är, står han som en af partiets främste, märkesmän,
ej blott i Tyskland utan öfver hela världen.
Till en början hade Bebel tillhört »Framstegspartiet», men 1868
ombildades den förening han tillhörde till s. k. marxistisk och sedan
dess står han klippfast inom våra led. Efter enighetsprogrammets
antagande å kongressen i Gotha år 1875 döptes partiet till »Tysklands
Socialdemokratiska Arbetarparti». I trots af splittringen hade dock
de tyska arbetarna genom sina organisationer blifvit en makt att räkna
med, ty redan vid riksdagsmannavalet i Preussen år 1874 förfogade
de öfver 351,081 röster. Nu sökte de maktägande krossa den
uppspi-rande socialdemokratiska arbetarrörelsen, men de kommo försent.
-Den 16 mars 1875 väckte_ statsadvokaten Tessendorff åtal mot
ledarna af »Den allmänna tyska arbetarföreningen», och sammalunda
gjorde man mot ledarna för det socialdemokratiska arbetarpartiet.
Dessa förföljelser påskyndade blott sammanslutningen och allt sedan
Gotha-kongressen har den tyska arbetarrörelsen varit en och odelbar.
II.
Gotha~programmet lyder:
I.
Arbetet är källan till all rikedom och all kultur. Då det
allmänt-produktiva arbetet endast möjliggöres genom samhället, tillhör hela
arbetsprodukten samhället, cl. v. s. alla dess medlemmar, med lika rätt
åt en hvar efter hans förnuftsenliga behof och med arbetsskyldighet
för alla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
