Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-MALENA OCH MALONA.
253
Emellertid hade Malena sprungit ned i skogen.
Det var den allra härligaste sommardag, gräs och
örter doftade, balsampopplar och björk tävlade om
att fylla luften med den starkaste vällukt, och de stora
tallarna svettades het kåda, som också doftade härligt.
— O! vad här är gott att vara, sade Malena och
slog sig på knäna.
— Hör du flicka! var det i detsamma någon som
ropade. Kom hit, så skall jag tala om något för
dig! Malena säg upp och fick sikte på en trast,
som satt i toppen av en gran och tittade ner på henne.
Hon skyndade till granen och ställde sig att lyssna.
Länge sade trasten ingenting alls, men så öppnade
den näbben och började sjunga:
Tjodelej! Vad tror du skogen är?
Liljekonvaljer och röda bär.
Tjo, tjo! Nu brinner solen.
Dansa min flicka, dansa på ta!
Akta dig du! — Jag kunde nå,
nappa dig sakta i kjolen!
Tjo, tjo! Så drillar jag dagen lång.
Begriper du, lilla tös, min sång?
Det är gott att sjunga och flyga.
Följ med i skogens tätaste snår,
där tystnaden runt i sin ensamhet går
och trampar på blommorna blyga.
Med röda rosor och röda bär,
ser du, hur vacker skogen är!
Till hösten plocka vi nötter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
