Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KÖRSBÄRSSKOGEN.
155
sida, sjungande mina sånger, medan de lyfta sina
ögon mot lindens soldränkta löv. Då skola de le
vid tanken på, att jag som gett dem de sköna
sångerna, också gett dem det härliga skuggande trädet,
och de skola säga: »Välsignat vare skaldens minne!»
— Men ute på klipporna vid havet bodde den man
som förde befälet över kungens skepp.
Han var en högt ärad och ansedd man, ty han
förstod väl att styra skeppen över havet, och mera
än en gång hade han försvarat sitt hemlands ö och
jagat fienden på flykt från dess stränder.
Bredvid tornet, där han bodde, och varifrån han
jämt spejade över vägarna, planterade han nu en
pinie. »Denna pinie må växa och frodas!» sade han,
»och lyfta sig som ett tecken emot himlen. När de
våra komma styrande hemåt över havet, skola de
på långt håll varsebliva det höga trädet på
strandklippan, varifrån det sträcker sina grenar emot dem
som en välkomsthälsning. Men om fientliga skepp
nalkas vår älskade ö, då skall trädet resa sig för
deras syn som en hotande varning. ’Akta er!’
skall det ropa till dem. »’Den man som satte mig
högt på klippan förstod att alltid krossa de
förmätna som ämnade landstiga här i onda avsikter.
Han var på sin tid öfolkets största hjälte, men ännu
finnas män som skola veta att försvara fädernas
stränder emot främmande våldsgäster. Och då skola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
