Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
§ )o 2 äf
Knder af Ren-och Å benlingar. Hår af
gjöra de äsven goda spinräcksnören till
landmanna behof.
e
9älg kallas gemenligen dyr, och
Älg-Oxen brinne. Uti Augusti månad sägas ä-
4ar hafva sin brunst tid; då de ock fälla
hornen, så att de brinnar, som fångas. alldrig
hafva horn, om icke någon års gammal kalf,
som allenast äger 1 pinnd, eller Jom den eljest
kallas, stickla, till born. Älgen ökar alltid
antalet på hornens grenar efter åldren: bos
oss hafva fumnirs Älgshorn af 18. eller 20.
grenar, så att deraf ses, det älgen lefver öfver
20. år, då han så länge får vara i frid.
Älgar kalfva uti Maji eller Ersmässotiden och
hafva merendels 1, sällan 2. kalfvar.
3. 6.
BIÖRNARNE, som vistas på
Jämtländske skogar, hollas före vara två slag. Det
ena kallar Landtmannen sslag-biörn) och det
andre myrtust”). Björnen fängas alla
årssder då man helst blifver honom varse. Om
höstetiden fångas han med lee och hurbössor.
Lee gjöres för björnen alldeles såsom åt
Ålgen, hvarom i föregående §. år talat,
allenast at mindre högd. Lur-bössor åro gamle
stadige musquetter eller gtofva bössor, som vål
kunna tola 1. lod krut. Desse bindas fast på
några gamla stockar eller stubbar, så att de
ligaa stadigt. Mynningen ställes så högt, så
man förstår den kan vid aflossandet vål träffa
djuret. En uti elden svart glödgad måssing-
sträng
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
