- Project Runeberg -  Finska kriget och Finlands krigare 1808-1809 /
781

(1897) [MARC] Author: Johan Richard Danielson-Kalmari Translator: Werner Söderhjelm - Tema: Russia, War
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Stormägtigste allernådigste konung!

Inför Eder Kongi. Maij:st föranlåtes jag i underdånighet
föra en klagan, som behof och nöd endast kunnat aftvinga mig.

Före det nu öfverståndne krig med Ryssland, ägde jag
ett litet hemman uti för detta svenska Carelen. Min möda vid
dess odling belönades med skördar, tillräckelige till fyllande af
lifvets måttelige behof för mig och min omvårdnad af maka
och barn. Under redligt fyllde pligter i den krets, ödet för
mig bestämt, framflöto mina dagar i ett lugn, aldrig stört af
andra skiften än naturens. Men kriget utbrast. Allmogen i
denna aflägsna province uppmanades att på fädernes vis gripa
till vapen och gemensamt med landets militaire försvara en kär
fosterjord. Hos det folk, som länge lefde lyckligt af den tro,
att de offer, hvilka påkallades vid helige namnen af konung
och fädernesland aldrig kunde vara för stora, blef sådan
opp-maning ej utan verkan. Snart samlades allmogen till ett antal
af flere tusende. Mig uppdrogs det förtroende att vara deras
anförare. Vi sökte möta fienden å de ställen för oss anvistes.
Utgången af de flere strider som föreföllo, var omväxlande.
Åsynen af medbröder hvilka stupade för fiendens svärd,
verkade ej minskning uti vår härdiga ifver. Vi, gåfvo ej vika af
feghet Men de ordinaire troupperne nödgades af öfvermagten
draga sig alt mer och, mer tillbaka. Vi, som besoldade oss
sjelfve och ej kunde utom landets egne gränser förse oss med
uppehälle, kunde således ej följa arméens exempel,
öfver-lemnade till vårt egit öde blefvo vi snart omgifne på alla sidor
af fienden, hvilke voro oss öfverlägsne så uti antal, som i
anseende till skickelighet uti ett hvärf, hvilket var för oss
frem-mande, men utgorde deras yrke; och lör oss återstod
slute-ligen ej annat än att igenom allmän upplösning af vårt
brödraband öfverlemna åt en hvar för sig, att på sätt han kunde
söka sin räddning för den våldsamma behandling, hvarmed
den till motvärn sig sammansatte allmogen allmänneligen
hotades. Många af oss föllo uti fiendens händer. De undergingo
för sine personer den grymmaste medfart. Hämden sträcktes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:08:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/djfikrigar/0791.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free