Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
välde och Europa skall med förvåning se ett folk, som Eders
Majestät med vapnens makt kufvat, icke förlora någonting
af sin trihet och sin lycka". Under det samtal, som därpå
följde, frågade kejsaren af Aminoff: „Etes-vous content de
moi, mon général?" Och då Aminoff försäkrade honom
om sin tacksamhet, tryckte kejsaren varmt hans hand tillsvar.
Efter middagen bad han Aminoff komma in i ett enskildt rum
och lofvade då att utsträcka manifestets bestämningar äfven
till den finska arméns svenska officerare. Då Aminoff till sist
bad att enligt svensk sed få med handkyssning hälsa kejsaren
som sin herskare, rykte Alexander bort sin hand och
omfamnade generalen.
Den 1 april var deputationen återigen befald till middag
hos kejsaren och vid samma tillfälle hade den äfven sin
af-skedsaudiens. Med anledning af kejsarens löfte och sedan
Speranski försäkrat att ett tilläg till manifestet redan var
färdigt, gick äfven Reuterskjöld in på att komma med, klädd i
finsk adelsuniform. Aminoff berättar: „Budne till denna
middag jemte oss, var alla de förnämsta i riket: Rikskanslern,
alla Statsministrar, och franska Ambassadeuren Hertigen af
Vicenza. När kejsaren och kejsarinnan utkommo, gick hah
först och talte några ord med franska Ambassadeuren och
sedan med mig, likaledes kejsarinnan, sedan hon först talt med
Grefve Romansoff — måltiden var prägtig och läcker. — En
stund efter sedan vi stigit opp från bordet, presenterades vi för
kejsarinnan af Öfverkamh. Naryskin till afsked; vi kyste
hennes hand — Hon sade bland andra artigheter till mig: jag
hoppas att återse Er här tillbaka, hvarefter de kejserliga
in-gingo. — En moment derefter tillsades vi af Grefve Tollstoy
att vara honom följaktig i kejsarens Salon, där vi en stund
väntade, då kejsaren utkom och tog afsked af oss i det mäst
rörande och nådiga ordalag, och jag svarade: „nous tåcherons,
Sire, d’étre dignes de vous, d’Alexandre premier;" derpå han
svarade: „vous ne le pouvez pas faire mieux qu’en servant
bien votre patrie;" hvarefter jag yitrade: „Sire! soyez toujours
le bienfaiteur de ma patrie, et le premier citoyen d’un peuple
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
