Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förvirring som rådde på detta område, och med talrika bevis
gifvit stöd åt sin skildring. Man hade synbarligen redan
glömt, säger han, de förhållanden, som rådde vid tiden för
1788—1790 års krig, då största delen af läkarekåren utgjordes
af utländska faltskärsgesäller. På tal om orsakerna till dessa
missförhållanden kastar Dahlgren skulden på de högst uppsatte,
men icke häller de underordnade gå fria. Konungen ägde
rätt att fritt förfoga öfver statens medel, men han glömde att
arméns sjukvård redan under fredstid måste försättas i fullgodt
skick. Ämbetsvärken åter försummade sin skyldighet att göra
regenten uppmärksam på sakläget. Regementsläkareposter
besattes ofta med oskickliga personer, då man vid utnämningen
endast frågade efter regementschefens åsikt och huruvida
sökanden kunde betala det ackord hans företrädare fordrade.
Hurudana underläkame voro och huruvida af dem fans ett
lagstadgadt antal, detta åter berodde på regementsläkarens
godtycke och samvetsgrannhet, då ju dessa tjänster besattes af
honom, hvarförutom han äfven i första hand uppbar dem
åtföljande löneförmåner. Namnrullorna fyldes ofta med
fingerade namn och lönen stannade i regementsläkarens ficka. Icke
häller bekymrade han sig alltid om bristerna i regementets
medicin- och instrumentförråd. Och regeringen själf förbisåg
icke sällan det allmänna bästa af hänsyn till enskildes förmån,
i det den tillät fältläkaren att jämte sin ordinarie tjänst sköta
en annan, och detta till och med å annan ort. Då krig utbröt,
var läkaren bunden af denna sin andra tjänst, och armén fick
lof att undvara honom: „Med ett ord: man lefde i ett
tide-hvarf, där man gifvit till spillo hela sjukvården, för dem som
hade hälsa och lif på spel, när de till fosterlandets räddning
utkallades. Var det så underligt eller oförväntadt, om krigaren
ryste, icke för fiendens kulor, men för den hjälp och
omvårdnad han hade att påräkna på slagfältet eller sjukbädden?"
— Dahlgren påpekar dock att förhållandena icke öfveralt
inom rikets militär voro lika sorgliga. Då han år 1811 på
tjänstens vägnar inspekterade militärens sjuk vårdsinventarium i
Malmö, gjorde han den iakttagelsen, att södra armén år 1808
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
