Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rykten börjat misstänka att Tutschkoffs läge var farligt. Då
sedermera underrättelsen om slaget vid Revolaks kom och
därjämte Buxhövdens anhållan om hjälp, gaf kejsaren omedelbart
befallning om undsättningstruppers afsändande. Ej häller var
han blind för den fara, som, enligt hvad Buxhövden fruktat,
hotade från de hemsända finska krigarnes sida.
öfverbefal-hafvaren befullmäktigades att skicka de infödda finska
otfice-rarne till Petersburg, hvarvid han emellertid borde iakttaga
största möjliga vänlighet. Här skulle de inskrifvas i det s. k.
finska gardet, där de komme att åtnjuta sina förra
löneförmåner. Och manskapet? Grefve Araktschejeff meddelade
Buxhövden att kejsaren afvaktade utlåtande från honom, huruvida
det ej vore skäl att postera finskt krigsmanskap på flere
särskilda ställen bakom de ryska trupperna, så nära ryska
gränsen som möjligt. För den händelse Buxhövden ej ansåg det
förenadt med någon risk, finge han förse dem med vapen,
men ej med krut.
Såsom skäl för de finska truppernas sammanförande borde
bl. a. uppgifvas deras presentation för kejsaren. Detta var
visserligen blott ett svepskäl, men i själfva värket var monarken
sinnad att under de närmaste dagarna företaga en resa till
Finland.’ Krigsministern skref att, om grefve Buxhövden erfor
det kejsaren skulle inträffa i Helsingfors, han oberoende häraf
skulle fortsätta med sina åtgärder och, såsom förut befalts,
be-gifva sig till Åbo för att affordra dess invånare trohetsed. *)
Det intryck underrättelsen om slaget vid Revolaks gjorde
på kejsaren, afspeglar sig tydligare än uti krigsministerns
skrif-velser i herskarens eget reskript till Buxhövden af den 12 maj.
Kejsaren inleder det med följande ord: »Underrättelsen om
Sveaborg må vara huru glädjande som hälst, så kan jag dock
icke dölja för Eder den känsla af sorg, hvilken jag erfar
med anledning af det som händt generallöjtnant Tutschkoffs
afdelning. Denna motgång är så mycket kännbarare, som den
omedelbart följde på våra vapens snabba, oafbrutna framgångar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
