Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skrifver att amiralen talat därom med »marquerat förakt".
Medan man därefter förhandlade om ett och annat, omnämde
Cronstedt bland annat sitt förslag angående stillestånd. Men
om man får tro Focks framställning, spordes ingen af de
närvarande om sin åsikt i denna punkt, och förmodligen ansågo
de fleste att ett dylikt förslag äfven på sitt sätt visade, huru
fast besluten amiralen var. att fortsätta försvaret. Inom
krigsrådet fans dock en person, som icke mera med förakt mottog
fiendens förslag: när Wadenstjema med anledning af detsamma
anmärkte att fästningen befann sig i ett så godt försvarstillstånd,
att fienden nog hade skäl att göra sitt bästa, „svarade Herr
öfverste Jägerhom att fästningen vist icke vore uti sådan god
belägenhet som man förmodade." l)
Hvilken än Jägerhoms uppfattning var och hvart hans
hemliga planer än syftade, säkert är att amiral Cronstedt
ännu icke sviktade. Äfven om källorna i någon mån afvika
från hvarandra och äfven om vid försvaret stora misstag
blif-vit begångna, så framgår dock tydligt att Sveaborgs
kommendant ännu ihågkom och riktigt uppfattade sin ansvarsfulla
ställning. Fienden måste således ånyo begynna bombardemanget.2)
J) Wadenstjemas underdåniga skrifvelse till konungen den 12 oktober
1808. Svenska krigsarkivet. — Wadenstjemas och Focks berättelse om
Cronstedts stilleståndsforslag är egnad att ingifva vissa tvifvelsmål, ty den
står i strid med alt hvad man för öfrigt erfarit om amiralens uppträdande
vid denna tid. Det skulle därför helt visst synas naturligare att förklara
saken sålunda, att Wadenstjema och Fock misstagit sig angående tiden, då
Cronstedt gjorde sitt förslag. Men då hvarderas berättelse synes vara
fullkomligt oberoende af den andras, skulle jag anse en dylik förklaring alt för
vågad. Att dfriga källor på denna punkt iakttaga tystnad, betyder väl blott
att förslaget ansågs vara — hvad det också var — liktydigt med en vägran
att kapitulera, ty under två månaders lopp kunde en hjälpsändning mycket
väl anlända. Och när vi noga öfverväga händelsernas utveckling på
Sveaborg, så förefalla de onekligen lättare att förstå, om vi antaga att tanken på
stillestånd redan vid denna tid vaknat, vare sig att den utgick från ryssame,
eller — hvad som är lika möjligt — uppfunnits af Jägerhom för att tjäna
som motsättning mot en ovilkorlig och snart inträffande kapitulation.
*) I ett par relationer säges att ryssame den 25 mars uppfordrat till
kapitulation och att Cronstedt sammankallat krigsrådet. Men då i dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
