- Project Runeberg -  Det israeliska folkets uppkomst och äldsta historia /
181

(1904) [MARC] Author: Jonas Walles - Tema: The Holy Land
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Denna gamla tradition svarar mot den eröfringshistoria som
innehålles i grundstommen af Jos. 13—24, där Silo är Israels
lägerplats efter öfvergången af Jordan. Men Elohisten har
framför allt tagit hänsyn till Rubens historia och därmed
har lägerplatsen flyttats ned till Gilgal. Ruben hörde till
det mosaiska Israel långt innan mosaismen var införd i det
amoritiska Israel och Juda, hvarför ock Ruben, som senare
förbindes med amoriterna, i denna mening är den förstfödde.
Det är en midianitisk-elohistisk stam (§ 8) som invandrat till
Moab och som, enligt hvad ofvan antydts, legat i strid med
det amoritiska, icke-mosaiska Israel. Sedermera hafva de
rubenitiska släkterna sammanblandats med Juda, så att
Hezron och Karmi än räknas till Ruben (1 Krön. 5 s) än
till Juda (1 Krön. 4 i) hvilket ock förklarar att Ruben
räknas till Leas söner liksom Juda. Akan, son af Karmi, som
enligt Jos. 7 bragt olycka öfver Israel efter öfvergången
af Jordan, är därför sannolikt egentligen en man af Rubens
stam, så att här en erinring föreligger af Rubens forna
fiendskap mot det amoritiska Israel liksom i 1 Mos. 35 och
i 4 Mos. 16. Enligt Jos. 4 12—la hafva rubeniter, gaditer
och V2 Manasse tågat framför det öfriga Israel öfver Jordan,
och det uppgifves särskildt huru stor deras krigsstyrka var.
De 12 minnesstenar som upprestes efter öfvergången öfver
floden torde då också variera samma tema som berättelsen
om rubeniternas, gaditernas och V2 Manasses egna altare
vid Jordan (Jos. 22), hvilket egentligen bör afse Rubens
gamla opposition mot det amoritiska Israel.

Den midianitisk-moabitiska stammen Ruben deltog i de
strider, genom hvilka ny-Benjamin kom till stånd (1 Mos.
35 22; jämför den elohistiska Jeftah-historien). Ruben-Moab
och filisteerna, som skyddade mosaismen ledo nu nederlag
för amoriterna. Då emellertid Ruben senare blifvit
sammanslagen med det öfriga (amoritiska) Israel, så måste
Rubens nederlag och amoriternas seger komma till synes i
berättelsen i den form, att Israel sades först hafva lidit
nederlag och sedan hafva segrat. Liksom enligt Dom. 20
Israel tvänne gånger blir slaget vid Gibea (märk att
nederlaget dock begråtes inför Jahve i Betel) men slutligen ge-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:07:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/disfolu/0189.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free