- Project Runeberg -  Dikter. /
215

(1866) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

( 215 )

Som vore dessa tyå det bästa
De ega uppå jordens ring.
Men mannen måste vida skåda,
Ej skydda blott sin egen härd,
Nej! ock när grannens är i våda,
Han bistå skall med råd och svärd!

Nu liknar norden trenne strömmar:
I hvar sin bädd de simma fram,
En hoppar yr i ungdomsdrömmar,
En flyter mera allvarsam;.—
En såg blodfärgad nyss sin bölja
Och såg den stäckt af öfvermod,
Och våldets damm den nekat skölja
Den bygd der nordens vagga stod!

Men flyta strömmarne tillsamman

Så blifva de en väldig flod,

Som bryter väg lik himlaflamman,

Der förr det nakna fjellet stod!

En flod som vattnar fältens skördar,

Och sprider rika frukter ut,

Och som i sjelfva hafvet bördar

Sin egen kungsväg sig till slut!

Se! sådant må det gamla norden
Uti en solljus framtid stå,
En frihetens asyl på jorden,
Der handlingsfriska männer gå.
Ett litet land ibland de höga,
De stolta välden jorden har,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:05:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dikterhed/0215.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free