Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HALFSEKEL-FESTEN. 317
Hur skönt, när folk för folk ej längre blöder,
men ett det andra älskar, hjälper, stöder,
och ingen misstro, ingen afund stjäl
ett enda guldkorn från det helas väl!
Så, ädle norrman, stod du vid vår sida,
och svensken stod vid din, beredd som du:
det är ej längre mot hvarann vi strida,
det är i samma led vi strida nu.
Och följs så åt det trogna tvillingparet,
hvad gör väl skilda färgen på standaret?
Vi täfla — det är sant — men täfla blott
om främsta steget i allt stort och godt.
Du skattar nu vår lycka som din egen,
och vi, vi gladas, när den norska tegen
bär dubbel skörd, och höra utan agg,
att stolt på vågen svajar Norges flagg,
och att i konsten, lärdomen och sången
din jord, som vår, har skänkt åt världen
mången,
hvars genius flugit vida, och hvars namn
ej lätt skall sjunka uti glömskans famn.
Här solen förr går upp, men dröjer längre
hos dig, — det är dock en och samma sol;
men slutom oss intill hvarann allt trängre,
att ingen tränger oss ifrån vår pol!
Än stiger röken lugnt från egna härden,
men rost ej gnaga må de ärfda svärden,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
