Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ESAIAS TEGNÉR. 271
Samla sig kring den de gamle,
går en hviskning man från man:
»det är lärarn, det är skalden,
det är vännen, det är han!»
Kom, du nordens mö, med rosor,
strö dem, strö dem för hans fot!
Han har läst uti ditt hjärta,
han har trängt intill dess rot.
Hur du älskar, hur du sörjer,
hoppas, men försaka kan,
offret af en trogen kärlek
vet blott Ingeborg och han.
Träd, o yngling, fram till vården!
Tänk: en dag kom han,, som du,
obekant för sig och världen,
hit — där bronsen talar nu;
och han skar sig genom lifvet
väg med egna senors kraft.
Räkna striderna han kämpat,
räkna segrarna han haft!
Mäktar du ej honom följa
på hans bana emot soln,
sitt som han vid arbetsbordet,
stig som han till lärostoln!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
