Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så gäck då ut från hem och kök
till skogens dunge! Spörj mig fri!
Och jag vill bjuda till att bli
för dig en östangök.
Nar ängen är af majregn ljum,
då vill jag svara på ditt snack;
men hinner höet i sin stack,
då är jag redan stum.
Det är mitt straff för otack, rönt
af dem mig fostrat i sitt bo,
dem jag för ömhet, vård och tro
så grymt, så illa lönt.
Förskjuten själf, förskjuter jag:
jag aldrig ägt en egen kvist,
och skogens skygga egoist
jäg blir till domedag.
Från vår till vår jag spår och spår;
och blir af regn jag genomblöt,
jag flyr till min gudinnas sköt; —
och gud är den, som rår.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>