Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
X.
Du känner mig uppå mitt gula kyller
och på min långa plit i unga händer,
som förbud segern jag från Narva sänder,
går så framåt och mina öden fyller.
Och när ej solen mer min ban förgyller,
i natt och dimma genom dufna länder
jag rider äri, som förr jag red från Bender,
och hör allt ondt, som nu man på mig skyller.
Vet, kraft jag hade ägt att allting bärga,
jag kunnat ensam ännu trotsa alla;
men höstens dag försåtlig kom och mulen,
jag fick ej tid att draga ut min värja.
Hur kunde nordens starka lejon falla
för annan kula än en feg, förstulen?
XI.
En blekgul afund målar sig i färgen
hos nattens drottning, när, vid solens sida,
den höges fall hon lurande ses bida
att själf i ståt få skina öfver bergen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
