Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208
ligt avspeglas. Å ena sidan tenderar denna lyrik att uppgå
i det musikaliska och låta både tankesammanhang och
fantasiåskådning träda tillbaka eller rent av fördunsta (jfr ovan
s. 55 och 155 ff.). Å den andra sidan kan den absoluta
stämningspoesien utmynna i en symbolism,.vilken visserligen
också räknar med ordets och satsens musikaliska verkan, men
låter fantasien upprulla bilder, ofta av elementär art, linjer
och färger, som på ett mystiskt sätt antyda själsrörelserna
(jfr om sinnesanalogier och fotismer s. 125 f.) Hos Novalis
och Tieck, stundom också hos våra svenska romantiker, se
vi prov på denna sublimerade poesi. För musikaliska diktare,
som Verlaine, blir den typisk; men den rytmiska mätningen
kan också upplösas i stämningens sprödhet och ett slags
blandformer uppstå mellan vers och prosa, såsom hos Walt
Whitman eller hos Wilhelm Ekelund.
I denna stämningspoesi uppträda gärna naturens oändligt
skiftande scenerier som utgångspunkter eller avspeglingar. I
natursymboliken blir emellertid föreställningslivet ofta
framträdande, symbolerna kunna göras mera utförda och
antydningarna mera genomskinliga (jfr ovan s. 55, 130 ff.) Och
i allmänhet torde man kunna säga, att naturdikterna, när
de icke äro beskrivningar, höra till den grupp som man kallat
reflekterande känslolyrik. Men även andra motiv, särskilt
erotiska, uppbära denna senare diktning. — Den första
representanten hos oss för denna äktlyrik, som väsentligen
vilar i känslan, i den personliga stämningen, men varpå även
tankeelement trycka sin prägel, är fru Nordenflycht; sedan
företrädes den av sådana skalder som Franzén, Stagnelius och
Runeberg och har även fått en rik utbildning i den nyaste
litteraturen, ej minst i den lyriska renässans som vi från
1890-talet upplevat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
