Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
V. STÄMNINGENS RIKTNINGAR
OCH TYPER.
Diktaren strävar till harmoniskt uttryck. Men denna
harmoni gäller icke blott de yttre formelementen: odlas det
formalsköna ensidigt och får föra en självständig tillvaro,
råkar dikten på avvägar (jfr ovan s. 9 om klingklangpoesi).
Harmonien skall ligga i motsvarigheten mellan form och
innehåll, uttryck och stämning. Inom innehållets och
stämningens sfär är det harmoniska normalmåttet åter sällsyntare.
Där bliva vanligen de två stora motsatta riktningarna inom
tillvaron bestämmande, den ljusa och den mörka, den leende
och den allvarliga. Med dessa riktningar sammanhänger också
den inre bildens proportioner, upphöjdhet eller
undermålighet. Genom dessa förhållanden blir »skönheten» eller det
estetiskt verksamma modifierat, och »det skönas
modifikationer» bli då också stämningens typer. Dessa typer bilda
grupper inom diktningens — liksom i allmänhet inom konstens
— värld. Men övergångarna mellan grupperna och
blandformerna äro många och skiftande. Det gäller då här blott
att framställa de allmänna typiska förhållandena.
1. Behag och upphöjdhet
Närmast det »normalskönas» linje står det behagliga,
som utmärker en ohämmad, direkt estetisk verkan, utan skarpa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
