Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
Döden knosar i kras allt vad här kraft har och helt är,
Döden trampar i träck allt vad här fagert och fint är,
Döden d väl er i dvalm allt vad här levnad och liv har...
Döden själ ver är intet och gör allting till a Ils-intet.
Det emfatiska framhävandet av huvudordet eller -orden
genom upprepning har Runeberg ypperligt genomfört i Vårt
land; detta gäller icke blott »land», utan »här», som starkt
präglar mittstroferna i den lilla dikten. På detta sätt får
känslan fullare och rikare klinga ut. Även i komisk avsikt
är upprepningen verksam, och härpå ger vår äldre litteratur
många exempel (C. I. Hallman m. fi.). Bland våra nyaste
framstår i detta avseende särskilt Fröding. I en sådan dikt
som Viktor Rydbergs Den flygande holländaren ingår
upprepningen i själva motivet, och högst målande äro redan de
första radernas tautologier: »Det finns ett skepp, som går
och går, men aldrig går i kvav, det har så brått, ^å brått,
så brått» o. s. v. En stark stämning ger också
återkommandet av den hemska synen för fyrtornens utkik: »Och
väktaren på Eddystone, då över böljans famn», en strof, som,
lätt varierad, också utgör diktens slutackord. Vi ha nyss
ovan på tal om kompositionen påpekat detta slags
upprepning, som i grunden har en musikalisk karaktär, och
varmed vi också skola sysselsätta oss i nästa avdelning.
En musikalisk betydelse har också det slags likformighet
i satsled eller satser, som man kallar poetisk parallelism; den
är ofta blott en upprepning i lätt variation. Nyss givna citat
från Stiernhielm är också exempel härpå. Avdelningarna
(raderna) äro på liknande sätt byggda — eller också på
motsatt sätt (kiasm, se ovan s. 90) — samt rytmiskt
överensstämmande. Också detta uttrycksmedel hör till de mest
ursprungliga. I den orientaliska poesien är parallelismen en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
