Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
Nicander kunna även anföras som exempel härpå. Men
sedan har, från och med Runeberg, utvecklingen gått fram
mot större enkelhet och naturlighet -
Man har med »licentia poetica» betecknat dylika, nu
antydda avvikelser från normalprosan, som utgöra
förändringar dels i ordformen dels i konstruktionefa, dels ock i
ordföljden. Men begreppet »poetisk frihet» är mycket
svävande. Först och främst är det icke blott i vers, som sådan
avvikelse påträffas, utan också i flera prosaformer. Och
vidare måste det observeras, att användningen är beroende på
sammanhanget, stämningen och stilarten. Vissa avvikelser
kunna tillåtas både i vers och i vardags- eller samtalsprosa,
men däremot icke i s. k. högprosa. Andra avvikelser tålas
såväl i vers som prosa av högtidligt slag, men förefalla i
vardagsspråket uppstyltade. Somliga egenheter åter synas
uteslutande förbehållna versen. Slutligen måste man väl
skilja mellan »tillåtna licenser» och otillåtna avvikelser d. v. s.
mellan sådana, som ha en estetisk verkan, och sådana, som
blott ge intryck av vanmakt eller inkorrekthet. Att undersöka
allt detta är av stort intresse för studiet av litterära företeelser;
men allmänna regler kunna icke på förhand uppställas. Den
geniale författaren har här ett nästan obegränsat spelrum
och oändliga möjligheter.
3. Stegrande och bildliga uttrycksmedel.
Genom ordställningen och särskilda slag av
ordförbindelser äger språket medel till ökad stegring och åskådlighet.
Dessa medel äro av mångfaldigt skiftande art, än av yttre,
syntaktisk natur än av mera inre, associativ prägel. Endast
några av de viktigaste kàn jag här upptaga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
