- Project Runeberg -  Dikten och Diktaren /
52

(1912) [MARC] Author: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

52

folkligheten och humorn beteckna områden, där idealism och
realism mötas. En naturalistisk diktning, som saknar humor,
sinar lätt ut i sin torrhet *).

5. Klassicitet och romantik.

Historiskt har idealstilen representerats först av de store
antike diktarne och har sedan — efter medeltidens
romantiska period -r upptagits av renässansen och de klassicerande
riktningarna i nyare tid, den franska pseudoklassiciteten samt
nyklassicismen vid början av 1800-talet.

Den klassicerande riktningen inom litteraturen vill ge
de stora allmänna dragen i deras plastiska renhet, den försmår
den realistiska detaljen och miljön samt undviker allt kantigt,
fult och stötande, den renodlar diktarterna och tål ingen
stilblandning. Denna konst blir lätt abstrakt, då den blott
framhäver det allmänt mänskliga; typerna utvattnas till
ske-mata eller tomma sinnebilder (allegorier). Så t. ex. i den
franska barocktidens stil, där också de mytologiska figurerna,
upptagna från antiken, blevo stela och livlösa personifikationer.
Den franska konstläran ville annars, i överensstämmelse med
det galliska sinnet för det reella, genomföra ett slags realism,
närmast så att tanken skulle enkelt, klart och direkt uttryckas
av språket; så skulle dikten ge det naturliga och det sanna.
Till det sanna leddes diktaren av förståndet, och så blev detta,
såsom ovan antytts, poesiens förnämsta vägledare under den
franska klassicitetens tid. Det reflexionsmässiga tryckte sin
prägel på litteratur och konst. Stoffet skulle fullständigt
behärskas av det diskursiva tänkandet, ämnesval och komposition
beräknades noga, och formförmågan måste disciplineras
därefter. Fantasien fick föga spelrum — i detta fall är den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:04:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/diktdikter/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free