Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - TES ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TESA 1, v. a. 1 plocka sönder och fint, t. ex.
ull, gammalt tågverk till dref m. m. Sådant
gammalt tågverk kallas drev-mat, då det
endast begagnas till dref; är det deremot starkare,
att deraf tåg och rep kan spinnas, heter det
óppslags·gods, n. Fl.(Nl.). Teis, id. Fl.(Öb.).
Tes (ipf. teest, sup. test), reda, plocka. "Tes
bomull", plocka sönder bomull. "Tes ulla". Vb.
Tajsa, v. a. 1 1) plocka, rensa, sortera ull eller
tagel; vrida upp tågtåtar (såsom då man gör
drefmat). G. D. d. teese, tæse, tæsse, plocka
sönder, reda, t. ex. ull, blånor; nfris. tiese, id.
(Outz. 358); fe. tæsan; holl. teezen; e. tease,
teaze, id. Jfr fn. tæa. v. a. utreda (ull); tæja,
upplösa, utreda. S. tasa 1, tä 1. täskjen, tässlug.
TESA 2, v. n. 1 skratta mellan tänderna.
Sk.(N. Åsbo).
TESAMLING, f. samling af folk, folksamling
(eg. till-samling). Sk.(Ox.).
TE-SIDAN, s. te 2.
TE-SKIKKELSE, s. skikka.
TESS, s. tiss 2.
TESSA, s. tissa 1.
TESSE, till sig. Hs.(Db.).
TESSEL, tessle-ol, s. tissel.
TESSEN, tessen-hjenn, s. ten.
TEST, m. 1) (såsom i riksspr.) hårtest. Vb.
Tes, har-tes, m. id. G.; 2) lin-eller hamp-tåte. Vb.
TESTAMENTS-RINGNING, f. klockringning
efter begrafning. Sm.
TESTAN, f. träta, gräl, buller och oväsen.
Testanne, n. id. Bhl.(Vikorne). Jfr testug.
TESTANES, testanis, adv. i synnerhet,
särdeles, framför andra. Bhl.
TESTE, teste·fisk, s. teiste.
TESTE, s. tiste.
TESTUG (n. testutI, adj. hoptrasslad, oredig.
Sdm.(Björkvik). Testig, id. Ul. Jfr sv. test,
m. hårtest.
TE-STYMMELSE, f. 1) eg. tillstymmelse,
första grofva tillformningen till något, tillredelse
till; 2) anledning, liknelse. Tä-stymmelse, id.
"Dertill ä ingen testymmelse". Ög. Jfr fsv.
stumm, m. stubbe, stam; fn. stofn, m. a) stubbe;
b) grundval; stofna, v. a. a) grundlägga,
utkasta plan till; b) göra förberedelser till.
TE-STÅNN, s. standa.
TE-SÄTTNING, s. sittja.
TETA 1, v. n. 1 reta, förarga, förtreta. Sm.
Tetas, v. d. 1 id. Götal. Tajdas (ipf. tajtes),
id. Hl.(Breared).
Tete, n. 1) förtret, skälmstycke, skada,
otjenst. Tajte, id. "Han gjole mek ett
tókket tajte", han gjorde mig ett sådant spratt.
Sm.(Vestbo). I tete el. på tete, adv. af
illska, i förtret, för att förarga. "Göra något i
tete". Sm.,kl.,bl. I tajte, id. "I tajte ska
dä ske". Sm.(Vestbo). På tede el. tajde, id.
Sk.; 2) skrock, vidskepelse. "Tro på tete".
Vg.(Frökinds h.). Fn. teiti, f. munterhet; gl.
d. teede (Mlb., Dansk Gloss. s. 185).
Tete-spån el. tet-spån, m. en som med flit
förtretar eller söker förarga någon.
Tete-speta, f. id. Sm. Jfr rete-spån.
Tetig, adj. kittslig; som retar, förargar,
förtretar. "Han ä den tetigaste menniska sóm
finnes". Sm.,bl. Jfr fn. teitr, adj.
munter, lustig.
"Thor lät vattnet springa af grund,
God magt hade han;
Det botade en blindan i samma stund
Det heliga namn".
"Thor slår mä sin slägga
Så dä knakar i knut å vägga; a)
Gya mä sin slya,
Kör barn bakom gruva;
Matts b) mä sitt skägg,
Lókkar barn utom vägg;
Frua c) mä sin hua,
Kör dem ini stua". Sm.
"Tredje thorsda’n i Thor,
Träder tranan på Sverges jor;
Då ska meattan in å ljusastagen ud". Ö.Sk.
"Thor mä sitt långa skägg,
Lókkar småbarn, utom vägg;
Men se’n kommer Avele-snue
Å körer den in i grue". Sk.(Ox.);
"Ola d) mä sin knoga c)
Körer bonden på loga".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
