- Project Runeberg -  Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket /
619

(1862-1867) [MARC] Author: Johan Ernst Rietz - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - SLAB ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gör dåligt handarbete. "Oslög handtverkar,
snikkar,". Vb.; c) slygdrä, slyddrä, v. n. o.
a. 1 slöjda, händigt tälja mod knif; d)
slyddekniv m. täljknif. G.: e) slögdare, m. slöjdare;
förfaren i handslöjd. Vg.; f) slögd-björk, f.
björkvirke, som är tjenligt eller ämnadt till
snickarearbete. Ul.; g) slöjdig, adj. kunnig i
slöjd. Ög.,fl.(Nl.); h) trä-slög, adj. händig i
träarbetens förfärdigande. Vm. Fsv. slögher,
skicklig, konsterfaren. Kg. St. 3, 57. S.S. 1, 16.
S.F.S. 4, 181; fn. slægr, slug, listig; d. slu;
nkt. (dial.) schlug, id. Jfr Rdq. 2,377. Orimm,
gr. 3, 12.

Slå-mark, f. mark som lönar att slå. Sdm.
(Södertörn).

Slåna, v. n. 1 blifva lindrig, mildare; om
väderlek. "Regnet slånade. Vintern har
slånat". Mycket utbredt ord. (Mp.—kl.). Jfr
släna.

Slåter, n. 1) slagt, slagtande. Dl. I andra
munarter slåtter, n. Rdq. 2, 154; 2) slagtnöt,
slagtdjur. Dls.,vg. Slåtter-nöt, n. Vg. E.
slaughter; fn. slátr, n. a) slagt; b) kött af
nyslagtadt djur; fsv. slatrinq, f. slagt. S.F.S.
2, 36.

Slätra el. slåtär, v. a. 1 slagta. Dl. Slagtr,
id. Fl. (Öb.). Fn. slátra; n. slåtra; fht.
slahtôn; mht. slahten; nht. schlachten.

Slåtär, m. slagtare. Dl. (Elfd., Våmh.).
Slatter, m. id. Mora.

Slåtta, f. 1) slåtter. "Mi slåtta ä nu slut".
Ul.,ög.,sm. Slôtt, f. id. Vg.; 2) hvad man
hinner slå på en viss tid. Ul. Fn. sláttr, m.
slátta, f. slåtter; deraf hå-slåtta, f. s. sid. 276.

Slåtta·dägg, f. dagg på slåttcrdagen. Vg.

Slåttar, m. slåtterkarl. Vb. Slôttare,
m. Vg.

Slåtter-gubbar´, m. pl. 1) kornfibla:
Scorzonera humilis, L. Sveal.; 2) hästfibla:
Arnica montana, L. Sm.; 3) slåtterfibla:
Hypochæris. Vg. Slåtter-kullor, f. pl. Jtl. Jfr
svinrot, St. Hans blomster.

Slåtter-gänge, n. slåtteröl. Ög.
Slåttragille, n. Sm. Jfr. slet-āting.

Slåtter-varg, s. varg.

Slått-kullor, f. pl. kummer: Geum rivale.
Mp. Bagg-pungar, m. pl. Ög.; katt-ballar, m.
pl. G.; får-pungar, m. pl. Hs.; fåre-puppor,
f. pl. Vg.,dls.,sm.; får-kummer, n. Sm.

Slägna, v. n. 1 blifva seg, mindre varm;
om järn. Sm.

Slängna, v. n. 1 blifva mjukt (af fuktighet
eller ålder). Bl.

Slänn (slän, slenn el. slinn), n. töväder.
"Dä e slenn i väret i da". Slena, f. id. Sk.;
släjet väder, n. id. Sm. D. d. slæne, slænne.

Släna el. slenna, v. n. 1 töa. "Dä slänar
i väret. Dä har, slänat litte". Sk. Släjna, 1)
id. Sk.,hl.,sm. Slöjna, id. Bl.; 2) slå sig,
fuktas, vätskas. "Brödet släjnar i källaren".
Slänas, v. d. 1 id. "Saltet slänas". Sm. Isl.
slagna; d. d. slæne, slænne, slæine.

Slätt, n. slag. Klókke-slätt, n. klockslag.
Sk.,hl.; 2} det som man hinner att slå eller
meja på en viss tid. "En dag-slätt, karä-slätt".
Sk.,hl. D. slæt; n. slætte, dagslætte.

Slätte-gille, n. slåtteröl.
Sk.(Onsjö,Gärds,Ing. h.).

Slätta-kar, m. slåtterkarl. Sk.(Bjäre,Ing.).

Upp·slet, f. så mycken säd, som hvarje
gång tages till tröskning med slaga. G.

Ut-slätt el. ud-slätt, n. utslag (på
kroppen), sårnad. Sk.,hl.; deraf udslätts-utöj, n.
skabb, skorf. S. Sk. D. udslæt.


SLA-BÄT, n. 1) mindre förkläde. Bhl.,hs.,vl.
Slabbāt, m. id. Bhl.,sm.; 2) stor haklapp,
barn-förkläde. Sk. (Göinge,Ing.). Holl. slab, f. stor
haklapp för barn.

SLABBA 1, v, n. 1 1 orena, söla, nedsöla sig
med vatten, slaska. Allm.; 2) smutsa ner
genom slabbor. "Spôtta å slabba. Slabba ner
golvet". Vg.; 3) vara sluskig i klädsel; 4) med
möda taga sig fram. Hs.; 5) vara ricklig, t. ex. om
hjul. Sk.; deraf slabbe-rum; 6) slabba mule,
kyssas; föraktligt. S. Sk. Slabb, v. descript
"Slabbar å gar", går makligt och vårdslöst. Fl.

(GK.,K.). Fn. slabba; holl. slabben, nedsöla sig;
e. slabber, slaska, söla ned. Jfr slubba.

Munn·slabb, s. munn.

Slabb, m. 1) nedsöladt vatten; 2) slask.
Götal. Isl. slabb.

Slabba, 2, f. fruntimmer, som nedsölar sig
genom gående i smuts eller plaskande i orent
vatten. Svea-, Götal.

Slabba 3, f. 1) svinäta. Sk.; 2) myckenhet
spott eller snor, som på en gång spottas eller
snytes ut. Vg.

Slabbare, m. slarfaktig menniska. Sk.(Ing.).

Slabbe-kókk, f. upptvätterska vid större gillen.
Sk. (Ox.). Sladde-kókk, id. Hl. D. d. slattekok.

Slabbe-rum, n. för stort rum kring en
hjulaxel. Sk. (Ox.).

Slabbig, adj. smutsig, våt. "Vägen ä
slabbig", uppfyld med vattendränkt snö. Sm.
Slabbed, id. Sk. E. slabby, smutsig, slaskig. Jfr
slabbug.

Slabbor, f. pl. gamla utslitna skor, som
begagnas inom hus. Bl. Slaffsor, sjaffsor.

Slabbra i sej, v. n. 1 häftigt och ovårdigt
äta. Ög. Ns. slubbern. Jfr slobba i sej.

Slabbug, adj. vårdslös, som ej noga
uträttar sina göromål. Dl. (Elfd.)

SLABBER, -das, -dänga, -snute, -taska, -tyska,
slabbra, s. läpe.

SLA-BÄNK, s. sla.

SLADAR (f. slad, n. sladt), adj. liggande; om
plog, hustak, räfständer. S. G. Jfr rauar.

SLADD 1, m. mull·sloffa. Sladda, v. a. 1
köra med mullsloffa. Bl. m. fl. Af sv. slät,
adj. jämn.

SLADD 2, m. liten klimp, smula. Sladdar
(el. sladde), pl. lemningar af matvaror efter
gillen. Sk. Slatt, n. sqvätt, tår, slick. Vg.;
våtte-slatt, m. id. Nk. D. d. slatte.

Sladda krämare, m. lumpsamlare. Sk.,bl.

SLatta, v. n. 1 utdela i slattar (sqvättar).
"Slatta mä". Vg. (Kåkinds h.).

SLADDIKA, f. toffla. Sk. (Örkelljunga).

SLADDRA 1, v. n. o. a. 1 (såsom i riksspr.)
prata mycket utan mening och sammanhang,
prata i vädret. Sladra, v. a. sqvallra. Vg.,g.
Slatra, tala oredigt, hastigt. Vg.

Preste-sladdra, f. fruntimmer som
frambär sladder till presten. S. Sk.

Sladder·stund, f. sqallerstund. G.

Sladdra 2, f, (sladdrande) tunga. Götal.
Sladru, f. def. G.

Sladder-bär, n. blåbär: Vaccinium
Myrtillus. Bl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:02:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dialektl/0649.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free