Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - SKIF ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skid·stavs-kringla, f. Dl. (Ohre); ski-klingla, (stji-klingla),
f. id. Dl. (Lima). S. kringla.
Skajзstor, m. staf eller käpp, hvarmed
man stödjer sig under skidlöpning. Dl. (Mora,
Elfd.). Skid-stav, m. Hs., dl. (Ohre); ski-stav
(stji stav), m. id. Dl. (Malung). N. skistav;
fn. skidageisli.
Ski·bain, m. snöskid (skid och ander) jemte
tillbehör. Vb.
Ski-äkkja (ski·ättja), f. spår efter
skidlöpande. Hs. (Ljusdal), mp. Skajđ-spor, n. id.
Dl. (Mora). N. ekkje.
Skeid-täun, m. gärdesgard (af sönderklufna
smala trän). N. G. Gär(d)sgår(d)s-tun.
m. id. M. G. (Atlingbo). Jfr tun.
Ski(d)-bor(d), n. de bräder, som sättas på
en båt rundtomkring relingen, då man vill lasta
honom mera än vanligt eller då man vill värna
sig mot sjögång. Sdm. (Landsort, Dalarö).
Ski-bol, n. 1) id. Skwätt·bol, n. id.;
2) begagnas äfven på slädar. Vb. Fn. borđ, bräde,
sida i en båt.
Skide, n. triangelformig träställning, som
sättes om halsen på svin, hvilka flöja eller
tränga sig igenom gärdesgårdar. Fl. (Nl.).
Skid gård (pl. -ar), m. 1) gärdesgård (af
unga klufna trän). Svea-, Götal. Ski-gål,
Dls.,nk,; sky-gâl. Ög.: skig-gal, m. id. Vb.;
2) spetsgård; den lefvande stängsel af karlar,
hvilka i två eller tre tätt slutna rader och
hållande gärdsle-stänger (skid) eller grofva
käppar omgifva afrättsplatsen, när någon skall
halshuggas, för att dymedelst hindra den
skådelystna folkhopen att framtränga alltför nära.
Bl. Fn. skidgarđr, m. gärdesgård af stafrar;
n. skigård; d. ske-gjerde.
Ski-före, n. före, som är beqvämt för
skidlöpare. Vb. Fn. skidfæri.
Ski-gårds staver, m. gärdesgårdsstör. Kl.
(Stranda). Ski-gårds·stör, m. id. Vb.
Ski-haga, m. gärdesgård. Vb.
Ski-hals, m. den främsta uppåtböjda delen
på skidet. Vb. N. ski-hals.
Ski-kubbar el. skie-kubbar, m. pl.
gärdsleved, träd som äro fälda till gärdsle. Vg.
Tro·ski, s. trođ.
Vatt-ski, f. droppbräde, vattenbräde, hvaremot
takveden stödes. Hs. (Db.).
Vin(d)-skid, f. bräde vid sidan af en
takgafvel för att hindra vindens verkan. Vg.
Vind-ske (ving-ske), f. Sk.; vin(d)ske, vinnski,
f. N. Hl. (Värö,Frillesås); vinn-ski, f. Hs.
(Db., Ljusdal); vinn·skede, n. S. Hl.;
vindskajd, f. G.; vind-skida, f. Ul.; vind·skiva, f.
Vb.; vind-skeds bräde, n. Vg.; vingskö·bräe,
n. id. Vm. (Fellingsbro). Fsv. vin-sked, f.
VML.; fn. vind·skeid; n. vind-skjeid,
vind-skjia, f.; d. d. vindskee, id. Jfr vär-bräe.
Vind-ske·dókka, f. kroppåsprydnad på tak,
der vindskedarne gå tillsamman. Vg. Gövvelspira
(hårdt g), f. id. S. Sk.
Skikkelse, f. sändning, sändebodskap. S.Sk.
Skikklig, adj. skälig, försvarlig. Ul.
Skikkligt el. skikkligen, adv. tämligen,
någorlunda. ”Dä ä skikkligt tungleljust i kväll.
Dä ä skikkligen bra vägalag”. Nk.
Skikkning, s. sönning.
Skikkninga-bó(d), n. sändebudskap. Bl.
Skikke·bó(d). n. Nk.
Te-skikkelse, f. händelse, lyckträff. Sk.(0x.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
