Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N
- NOT ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nos-styv, adj. högmodig, stolt i ord. Sm.
Skrap-nos el. skrabb-nos, m. 1) sår eller
åkomma på näsan; 2) tillrättavisning. ”Nu fikk
du däg en skrabb·nos; hä var just lögom åt
däg, du hadd int gjera der”. Vb.
Snip-nos, s. snip
NOSKÄS (ipf.·ä), v. d. luggas. Vb. D. d.
nøske, lugga.
NOSSE-ROT, f. Platanthera bifolia. Apteksnamn.
NOT 1 (pl. nöter), f. not, fisknot. Vb.,åm.,
mp.,dl. Not (def. nota, pl. nette, def. nettan),
f. id. Hs. (Db.). Fsv. not, UL.; fn. nót (pl.
nætr); d. nod; n. not (pl. nøter).
Nota-drätt, n. notdrag. Sk.,hl. Fsv.
nota-dræt, nota-drägt, id. UL.SML.HL.
Not-gista, f. de stänger som uppsättas att
torka noten uppå. Vm. Af gista, v. a. o. n.
1 torka. ”Gista säd, not”. S. gista, sid. 194.
Not-kung, m. 1) eg. anföraren vid
dragning af vinternot. Riksspr.; 2) ett trästycke,
som fästes midtpå noten, flyter på vattnet och
utvisar huru noten framskrider. Hs.
Not-pera, f. ändan af noten, dit fiskarne
samlas. Fl. (Öb.). Fm. perä, det yttersta
af något.
Not-stikku, f. pl. ställning att upphänga
noten på. Fl.(Pargas).
Not-våL. m. flöte på en not. Åm. Vål,
vård.
Nööt (ipf. nöttä el. nött, sup. nött), v. n.
draga fisknot. Vb.
NOT 2, s. nyt.
NOTER el. noder, f. pl. 1) upptåg, fuffens, later.
”Hva ä dä för noter du har för dej”? Kl.; 2)
nycker, infall. ”Han har så mena noder för
sej”. Sk. Fn. nota (pl. notur), f. nycker; d.
noder, id.
O·noda-lös el. u-noda-lös. adj. ombytlig
till lynnet. Sk. (Lugg.,Harj., N.Åsbo,Onsjö,Ing.).
U-noder, f. pl, skälmstycken. Hl. (Breared).
D. d. unoder.
NOT-KUNG, notpera,notstikhur, notvål,s. notl.
NOUA, nover, noverskórpa, s. nog.
NOÄ, m. 1) fingerknoge: 2) ett mått ifrån
tumnageln till första leden. G.
NUA 1, v. n. 1 gå långsamt, draga benen efter
sig. ”Han går å nuar”. Bl. Nuva, id. Sm.,hl.
NUA 2, v. n. 1 1) fundera, grunda på något.
Nunnas, v. d. id. Sm.; 2) hålla på att säga
något, som man bemödar sig att komma ihog.
”Han nuar”, han kan icke riktigt få fram hvad
han vill säga. Sk. (Skytts h.).
NUA 3, f. skogs-rå, skogs-snuva. Sm.
NUBB (pl.-ar), m. 1) eg. kort spik. Riksspr.;
2) membrum genitale viri; deraf nubba, v. a. o.
n. 1 coire. Ög. (Ydre).
Nubba, f. 1) liten qvinna; I) liten
tobakspipa o. d. Ög. Fäl-nubb m. id. Vm. Nukka,
fäl-nukka, f. id. UI. (RosL). Nassau nukkel,
f. tobakspipa (Kebrein 1. 296).
Nubb-lav (pl. -ar), m. Calicium cavellare.
Wahlenb. fl. suec.
Nubbug, adj. kort. Sdm.
NUDDA, v. a. 1 sakta el. lindrigt vidröra
någon eller något under förbigående; snudda vid.
”Han tål inte att’n muddar ve’n en gång”.
Svea-Götal.
Nudd, n. lindrigt vidrörande. Sm. Fn. nudd,
långsam gnidning; nudda, v. a. ofta gnida på.
NUDOR el. nudur, f. pl. varningar,
förmaningorr. ”Lägga nudor vid”, göra förbehåll vid.
Sdm. (kring Strengnäs). Jfr. e. nod, nicka, vinka!
NUER, f. pl. blånor. Brukas ej i singularis
”Spinna nuer”. Sm.
Nue-garn, n. blångarn. Sm.
NUGG (pl.-är), m. spetsig stör att dermed
stöta hål i jorden på ett svedjeland för att i
hålan så råg. Dl.(Elfd.).
Nugga 1, v. a. 1 med en sådan spetsig stör
göra hål i ett svedjeland för att der så råg.
”Nugg nið”. Dl. (Elfd.), Jfr. fn. hnöggra, v.
a. impingere.
Nugga 2, f. en med knifsudd eller annat
hvasst redskap gjord punkt. Dl. (Mora).
NUGGA IGäN, v. gifva tecken med ögonen.
Hs. (Dü.,Bj.). Jfr nunna 2.
NUGGER, adj, njugg, snål. Nover, id. Hs.
Fn. hnöggr; n. nauv, nauver; d. d. nyv, nøg
nuggen; fe. hneáv; holl. naauw, id. Jfr nog.
NUGGÅL, s. nagga.
NUKK, s. nog.
NUKKA, s. nokka 2, nubb.
NULI, nulo, s. njulä.
NUG-DA’N, adv. häromdagen. Kl.,öl.
NUMMEN, s. nimma.
NUNA, v. n. 1 halfsofva, slumra. ”Han sitter
å nunar”. Sm. Nonna, id. Kl. Schwab, nunen,
v. n. insomna; nuner, m. kort slummer (Schmid,
410); e. nooning, middagssömn; jfr fn. nón, n.
klockan 3 eftermiddagen, (lt. nona).
NUNNA 1, v. n. 1 helt sakta gnola. Allm.
Nuna, Sk.,sm.; nona, Kl.; nynna, id. Bhl. Fn.
nunna; d. nynne; ufris. nüne (Outz. 221); schwab.
nunnen; swz. nunnen, id.; it. ninnare, v. n.
sjunga en vaggsång; ninna, nanna, f. vaggsång; lt.
nænia, f. a) liksång; b) vaggsång. Om
härledningen jfr L. Pomp. Festus, ed. A. E. Egger.
Parisiis 1838, p. 46—47. Hos Hesychius kallas
νυννιος den vaggsång, hvarmed ninna
(sköterskan) sjunger små barn i sömn.
NUNNA 2 (ipf. nynde, sup. nynt), v. n. nicka,
vinka; med miner eller tecken afvisa eller hindra
någon uti verkställandet af något. ”Han nynde
ad’en för å få’en å tiga”. S. Hl. Nynna, id.
Vg. S. nórna
NUNNA 3, adv. nyss, på stunden, för en stund
sedan. Sdm.,sm. Rätt-nunna, Ög.(Ydre);
rätt-nunnas, Vl.; nunne, nunni, nunnans, Kl.,sm.,ul.;
nunnan, Fl. (Nl.); nunnas, id. Vm.,sdm.,ög.,sm.;
nunnasse, nn nyss, alldeles nyss. Vm.,nk.;
nunnässe, Sdm.; nunnäs, Vb.,nk.; nyssens, id. S. G.,
sm.,bl. Fsv. nussi, adv. nyss. GL. 20: 14;
nu, nu; fn. nú, núna; fht.,fsax.,ffriS.,fe.,moes.
nu; gr. νṽν, νύ; lt. <i>nunc<i>. Jfr nyr.
NUNNA 4, f. 1) (såsom i riksspr.), nunna;
2) äldre ogift fruntimmer. Nune, f. id. S.Sk.
Fn. nunna, f. nunna.
.
Nunne-ört, f. Corydalis bulbosa. Nk. (enl.
Wahlenb.).
..
NUPPOR, f. pl. små strå, ax o. d. Ul. Jfr
nóppor.
NURE, s. nyra 1.
NURK, nurka, s. nórka<i>.
NURKKA el. nurkkå, f. vrå, hörn, ”Nurkkon
ä mörk”. Deraf fårrstu-nurkkå, f. förstuguvrå.
Fl.(Öb.,Nl.). Af finska nurka, vrå, knut.
NUTA, s. niota.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 20:02:05 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/dialektl/0502.html
