425 (Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - MAJ ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vanmaktogker i dygdhom vidherquækis ok
maktas”; fht., fe., moes. magan, kunna, förmå; nht.
mögen; fh. mega; d. magte; n. magtast; slav.
mogon (Dobrowsk. 89, 274); lit. moku, kunna.

Magta(d)r, adj. mägtig, i stånd till. ”Ja ä
inte magtar te bygga mer i år än ja har gjort”.
Nk.

Magt-bit, m. den sista lilla biten af ett
brödstycke, som någon lemnar qvar efter
måltiden, hvilket anses menligt, emedan krafterna
derigenom förtagas. Allm.

Magtiger, adj. kraftig, födande, närande,
mättande. ”Mägtigt for, mägtigt ätä”. Nk.

Magt i hä! Stor sak i det! Må så vara!
Det hörer ej till saken! derom är ej fråga!
Nb.,vb.

Magtäs-liten, adj, som till arbete har
svaga krafter, svag. Vb.

Magtäs-laus, adj. 1) magtlös, utan
arbetsförmåga, svag. Vb. Majtens-lös, id. Sk.; 2)
trött af ansträngning eller ålder. Vb.,nb. N.
magt-laus; fe. mägen-leás.

Magtis-leusa, f. magtlöshct. ”Hä stannar
i magtislensan”, säges då en båt saknar
tillräcklig vind. Fl. (Pyttis). N. magt-løysa; fe.
mägenleast, f.

O-mägtiger, adj. mycket mägtig. Nk, O
intens.

O-mägtu, adj. vanmägtig. Jtl. O negat. Jfr
fsv. omægin, f. vanmagt.

MAJ 1, m. ungt löf, löfqvistar. ”Bära maj i
by”, kallas då ungdomen, prydd, med löfqvistar,
går omkring och sjunger maj-sången. Hl. Sedan
man sjungit maj, hvilket sker Valborgsafton
sättas majqvistar eller majlöf öfver dörrarne till
boningshusen. Sk. Major, tant. pl. björkris, som
om midsommaren smyckar dörrar och fönster. Fl.
(Esbo i Nl.).

Maja, v. a. 1 pryda med löfqvistar och
blommor. Sk.,hl.,bl. Fsv. mæya, id. Horol. f. 179:
”mæyade mz blomstir oc blomom”; d. d. maie.

Maj-blomster, n. Ranunculus. Vm. m. fl.

Maj-bräkne, n, Polypodium filix femina.
Sm. (Femsjö). Bräkne är allmänna
benämningen på alla filices, egentl. Pteris. D. brægen;
e. brakes.

Maj-dróttning, f. På åtskilliga orter i
Finland, t. ex. Nyland, brukas ännu, ehuru seden
alltmer försvinner, att om våren anställa en
fest för barnen, hvarvid en flicka prydes med
blommor och annan grannlåt samt erhåller det
prydliga namnet majdróttning el. majdrónning.

Maj-eld, m. eld som Valborgsmesso-afton
fordom antändes på höga berg. Sdm. (Jönsåkers
härad).

Maj-trä, n. majstång. Sm.

MAJ 2, s. männ 1.

MAJA, f. nom. pr. Maria. Allm.

MAJD el. mej, f. märke för fiskare för att
bestämma och uppleta fiskplatsar i hafvet, hvilket
sker genom insyftningar på berg, torn, stenar och
kallas att ta majd. Hl. Me(d), f. id. Bl. Me, n.
märke. ”Ja to visst me på allt det der va”. Vl.
Fn. miđ, n. a) eg. ett mellanliggande ställe, midt;
b) ett bestämdt, visst ställe i allmänhet; i
synnerhet märke på landet, hvarigenom ett visst ställes
belägenhet på sjön, en fiskplats o. d. bestämmes;
c) fiskgrund; d) märke; n. mid, me, mi, f.
bestämdt ställe, i synnerhet på sjön hvarest fiske
eger rum; d. med, n. mål, sigte; märke; skot.
meith, meeth, myth, a) ”a mark, or any ting by
which observation is made, whether in the heaven,
or on the earth; b) a sign” (Jamieson).

Me-gadd, m. vila uti lås, passad mot
Öppningen uti nyckelns ax. Ög.

Meta, v. n. 1 taga med eller märke på ett
ställe; sigla, syfta. ”Meta åt, ätter”. Ög.,sm.
Fn. mida, sigta på; d. mede, id.; n. mida, mea.

MAJD, f. öppen slätt, fält. Nk. Jfr mad.

MAJGA, s. miga.

MAJGRIG, s. megrug.

MAJGUG, adj. rankig, svigtande. G.

MAJLSA, -n, f. mjölksil. ”Ta hit majlsan, vi
ska sjö mälken”. Hl. (Östra Karup).

MAJN, n. skada, men. G. Fsv. main, men;
fn., n., fht. mein.

Men-för el. majnför, adj. svag, bräcklig,
som ej kan nyttja ben eller andra lemmar. Sm.
Fsv. menför, menlig. S.S. 1, 72; fn. meinfærr.

Men-spjär, adj. (om is) som hvarken bär
eller brister. Bhl.

Men-viS. adj. ond, vresig, knarrig. Kl.

MAJNA, v. n. 1 eller 2, mena, tänka. Vg.
(Vättle) , sm. (Vestbo) , sk. (Bjäre). Main, mäin
el. mein (ipf. mäint), id. Nb. (Skellefte, Lule);
mainä, id. G. Mena, v. n. 1 vara obeslutsam vid
en saks utförande. ”Han sto å mena innan han
kóm sej före”. Svea, Göta 1. Fsv. meina, mena,
mena, anse. Sv. Pr. L. LIX, s. 46; fh., n. meina;
fht. meinon; nht. meinen; ns. menen; moes.
minan, munan; bret. menna.

Majning, f. mening. Sk. (Bjäre). Mejning,
f. Vb. N. meining.

MAJR el. mair, adv. kompar. mer. Vb.,sm.,sk.
(N. Åsbo, Bjäre, Lugg.). Fsv. mair; fh. meirr
el. meir; n. meir; fht, mér.

MAJSA, f. 1 1) glop; 2) skällhund. Hs. (Db.).

Majsen el. majset, adj. tokig. Sm. (Vestbo).
Majset, adj. glopig. Hs. (Db.).

MAJTA, s. måta 1.

MAJ-TIER, pl. Matricaria Chamomilla. Bhl.

MAK, n. 1) ro, stillhet. ”Han nyttjar sitt goa
mak. Han arbetar i mak”. Sm.—vb.; 2)
afträdesrum. Sm. (Vestbo, Östra). Makje (uttal, matje),
n. def. Hs. (Db.); makji (uttal, mattji), n. def.
Fl. (GK., K.); mak-hus, n. id. Nk.,kl. (Stranda).
Fsv. mak, n. a) maklighet, beqvämlighet Alex.
M. Didr. af B. 230; b) lugn, hvila. S.S. 1, 35.
Fr. af N. 1218. Iw. 842; c) kammare, gemak.
S.S. 3, 253; fn.,n. mak, n. ro; fd.mag, id. (Mlb.,
Bib. Ov.); ns. mak, ro, beqvämlighet (B. W. B.
3, 114); fin. maki, afträdeshus.

Maklihait, f. hvila; långsamhet. Vb.

O-maka (ipf. o. sup. omaka), v. a. 1) eg.
(såsom i riksspr.) besvära; 2) besvära en
sittande att uppstiga eller att maka åt sig; 3)
oroa, uppväcka (en sofvande). Vb. Fn. ómaka,
oroa.

O-makliga, adv. omildt, svårt, obeqvämt.
Kl. Fsv. omakleka, adv. omildt, illa. Fr. af
N. 589; fn. omaklega.

O-maksam, adj. besvärlig. Vb.

MAKA, v. a. 1 1) egentl, förena; deraf maka
råd, som numera brukas såsom ett substantivum;
se nedan; 2) afla. ”Hästen ä makad på den
gåren”. Sk. (Harjager); 3) para. I denna
bemärkelse brukas ordet i kortspelet Svarte Petter, der
kort af samma värde, 2 och 2, sökas eller
bortkastas; 4) åstadkomma, förorsaka. ”Maka gräl”.
Nk.; 5) tillreda, göra i ordning. ”Maka sängen”.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sat Dec 9 20:02:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/dialektl/0455.html

		Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket / 425 (1862-1867) Author: Johan Ernst Rietz - Tema: Dictionaries Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|