Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- K
- KÅT ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Käda, id. "Gammal sena kädar, när den blir
nerplöjd". Hl.
Munn-katarr, adj. munvig, talför, ej
svarslös. S. G. Munn-kåt, id. Ög., bhl.
KÅTA 1, f. hydda, mindre ansenlig stuga. Vb.,
hs., sm. (Östbo), kl. (Stranda). Kåt (def. -on), f.
Fl. (Öb.). I riksspr. nyttjas detta ord blott såsom
benämning på Lapparnes tjäll. Fn., n. kot, n.
hydda; fe. cóte, cyte; mht. kote; nfris. kate,
katef; holl. kot; ns. kate; westph. kötte (B. W. B. 2, 750); kot, f.; e. cot; d. d. kodde,
kådd; wal. cwtt; fin. kota, id.; ryss. kut, vrå i en kammare; slov. kót, krok, vrå; hindost. kutir,
hydda, koja; koṭi, litet hus; skr. koṭa, m. id.;
kûṭa, m. och f. hus.
Kutur, m. fattig inhyses menniska, som bor
i en koja. Fl. (Nerpes i Öb.). Kåtur, m. id.
Fl. (GK., K.); kyttar, m. id. Fl. (NK.). Fn.
kotúngr, m. fattig bonde; fsv. kotkarl, m. a)
eg. fattig bonde, husman; b) fattig stackare.
S.F.S. 4, 471, 617; 6, 136, 185, 232; ns. köter,
m. "der besitzer einer kötherei, kothsasse"
(Schambach, 110); käter, m. id. (B. W. B. 2,
750); mht. kotar, m. id. (Ben. 1, 866); fin.
koturi, som bor i koja; mlt. cotarius.
Kåta-lag, n. de som bebo samma kåta.
Vb., nb.
KÅTA 2, v. a. o. n. 1 1) tälja smått med knif,
snickra. Allm. ord från Vesterb. till och med
Blekinge och Finl. (Nl.). Kutå, v. a. tälja smått
med en knif. Dl. (Mora). Kuòta, id. Hs. (Db.).
Köta, a) tälja smått med knif eller yxa. Vb., åm.
Käta, id. Gstr. (Årsunda); b) tälja, hugga af. Vl.,
vg., ul. Kat, afbarka (trän). Fl. (Öb.) ; 2) göra
utskärning i träarbete. Sdm.; 3) i synnerhet om
barns täljande (blott för täljats skull, utan afsigt
att derigenom åstadkomma något); 4) visa ringa
skicklighet i snickareyrket. Kota, id. "Fälle
kotär han, men inte blir dä nå å". Nk.; 5) kåta ur,
urhålka. "Kåta ur hoar", urhålka hoar af hela
stockar. Sdm. Kätä (hårdt k), v. a. skafva
(håret af en kalkad hud). "Kätä håret av". G. Fn.
kuta, v. a. tälja med en liten knif; n. kutte, att
afhugga; e. to cut, skära, hugga; e. dial. kette,
id.; hindost. kâtnâ, att skära; beng. käṭan, att
skära, hugga; pers. ####, afskära,
afhugga; skr. kuṭ, kutt, att skära; hind. käṭnâ, id.
Kuta el. kytti, m. knif. Ordet brukas
vanligen endast i sammans, barks-kuta, m.
barkknif, knif att afskafva barken från granträn.
Dl. (Ohre). Läp-kytti, m. id. Dl. (Elfd.);
läpskuta, m. id. Dl. (Skattungby); kytti, m. id. Dl.
(Åsens by i Elfd.). Fn. kuti, m. liten kuif; fr.
couteau, m. knif; hind. kâṭṭan, id.
Kutts, m. afhuggen bit. Järn-kutts,
trä-kutts, m. Sdm.
Kåt, m. en ringa snickare. Åm.
KÅTA 3, f. nom. pr. Katharina. Vb., sm.
KÅUKA, kåka, v. n. 1 gifva rop åt boskapen;
ropa sångvis åt vallade kreatur, locka på
boskapen med ett slags sång; ropa, hojta i vallskog;
om vallkullor. Hs. (Illsbo). Koka, Hs. (Db.).
Kok (ipf. -ä), Vb. (Nordmaling): keuk, käuk, kauk
el. köuk (ipf. -ä; hårdt k), N. Vb., nb.; kauk, Jtl.;
kaöke, id. Hj. Kåkä hann, ropa och med handen
på långt håll gifva tillkänna att man vill tala
med någon. Åm. N. kauke, v. n. hojta, ropa; ns.
kâken, v. n. "in länge gehaltenen tonen schreien,
gatzen" (Schambach); jfr bret koaga, v. n.
"croasser, crier comme les corbeaux".
Käuk, n., käuking (hårdt k), f. sjungande
lockning till boskapen. Jtl. N. kauk, n. rop,
hojtande.
KÅUVE, m., kåba, f. kåpa; en sorgdrägt,
brukad af enka vid mannens begrafning, bestående
af en svart kåpa med stora veck, som kastas
öfver den sörjandes hufvud och axlar, Hätte-kjortel,
m. id. Hl. (Värö).
KÅV, kåven, kåvna, s. kava.
KÅVA, s. kövern.
KÅVE, m. hafstång: Zostera marina. Bl.
(Wahlenb., fl. su.).
KÅ-VIS, adj. 1) frågvis, pratsam, munvig. Jtl.,
åm. A. "Hva ä dä?" B. "Kävis". Detta svar
antyder att man ej vill svara rätt på frågan, och
kåvis utmärker således i detta fall: det angår dig
ej. Sdm. Kavis, Jtl.; kjö-vis, id. Hj.; 2) näsvis.
Hs. (Bj.), ul.; 3) småqvick, naiv; om barn. Ul.
KÄBBA, v. a. 1 smågräla, gräla om
obetydligheter. Sk. Kebba, id. Sm. Käbbas, v. d. 1 id.
Sk., hl., bl. Ns. kibbeln, kabbeln, id. (B. W. B.
2, 765. Schütze 2, 208).
Kebbet (f. kebba), adj. näsvis, ovettig. "Han
ä kebbet. Hu ä kebba". Sm. (Östbo).
Käbb, 1) m. smågrälare, käbblare. Sm., sk.;
2) n. oaflåtligt tvistande om småsaker. Kjövl,
n. id. Sk. (Ox.).
KÄFS, m. fisk-håf. Bl. (Östra h.).
Käfsa, v. a. 1 fiska med håf. Bl. (Östra h.).
KÄFT (pl. -ar), m. 1) eg. käft: maxilla.
Riks-spr.; 2) mun; föraktligt; 3) menniska. "Hvar
äveliga käft", hvarenda person. Allm. "Hvor evige
käft", id. "Hä fanns int’n käft häjm". Vb. N.
kjæft, f. id. Fsv. kæfter, m. käft. S.S. 2, 63;
fn. kjaptr; m. id.; jfr fe. ceovan, mandere,
manducare; fht. kiuwan, id.
Käfs, n. näsvist motsägande. Allm. i
förtroligt tal.
Käfsa, v. n. 1 1) skälla; om hundar och
hvalpar. Sm., vm.; 2) på sturskt sätt säga emot,
gnabbas. Allm. Käffs (ipf. -ä), id. Vb. Holl.
keffen, id.
Käfsande, n. i. q. käfs. Allm.
Käfser, m. en som oupphörligt smågrälar.
Götal. Fn. kepsir, m. en som säger emot; holl.
keffer.
Käfta, v. n. 1 1) munhuggas, på ett sturskt
sätt motsäga. "Käfta emot". Allm. Käft (ipf.
-a), id. Vb.; 2) skråla, skrika. Nk. Käfta ópp,
gapa, öppna mannen. Ög. Käft ópp, id. Vb.
Fn. kiafta, v. n. röra käkarne; prata; n. kjæfte,
larma, skälla ut.
Käfta 2, v. a. i vid linberedning, med ett
slags mindre bröta ytterligare befria linet från
skäver, Nk.
Käfta 3, f. verktyg för att käfta lin. Nk.
Käfta-fejla, f. trätosam mun. "Å! hållt
käfta-fejlan på de en gång!" Sk. (Vemm.). S.
fejla.
Käftament, n. kind och mun. "Ja slog
te’n på käftamente så han kände’e". Sdm.
Käftas, v. d. 1 munnhuggas. Sdm., nk.
Käftäs (ipf. -ä), id. Vb. N. Kjaftast.
O-käftig, adj. som mycket skräflar. Ul. O
intens.; fn. of, nimis.
Ópp-käftig, adj. 1) gensvarig. Allm.; 2)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 20:02:05 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/dialektl/0411.html
