Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - BÄR ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2) börja med något. ”Nu ska dä felle bära te
ändtligen”; 3) fortsätta något som redan är
börjadt. ”Nu ska dä felle te bära te igen”. Sdm.
p) Bära te skogs, gå olyckligt. Nk.,bl.m.fl.
q) Bära um, v. n. lida om, förbida. Nk.
r) Bära ur seg, tömma ur sig, utösa otidiga
yttranden. Nk.
s) Bära vid, v. n. 1) hända, tilldraga sig. Hs.
Fn. bera til, hända; 2) laga åt sig. Hs.
t) Bära å sta, skynda till vägs. Ög., m. fl.
u) Bära åt, v. n. vara tillfälle till. Sdm.—sk.
v) Bäras om, 1) försöka. Jtl.; 2) misslyckas.
”Dä bars om", det blef intet af. Hs.
x) Bära åv, i väg, v. n. fara, afresa. Nk.,m.fl.
y) Bäras till, hända, tilldraga sig. ”Dä bärs
alltid något till”, man skall alltid ha någon
olägenhet. Hs., Bäras dill el. bärs-dill. ”Hä bärs
dill”. ”Sä bärs hä dill”, så går det till. ”Om ä
sä bärs dill att du träff’n, sä be’n hels óppå mäg”,
om du händelsevis träffar honom, så bed honom
besöka mig. ”Hä bärs no sä dill”, sådant händer
nog. Vb.
z) Bära äi til öl, bära ihop, samla (eg. mat)
till gille. S. G. Fsv. bæra (bar, borit), v. a. a)
bära: portare, ferre; deraf altarabyrþ, f. offer (af
matvaror) som lägges på altaret. SML.; bar, m.
bår, likbår. S.S. 1, 66; færdhabar, m. bår att
färdas på. J. M. Yrtag. s. 76: ”iomfru maria, christi
færdhabar ællar slædhe”; b) framföra, visa; deraf
bar, adj. α) naken. S.S. 1, 34: ”mz barim
fotomen”; β) uppenbar. Cod. A. 27, f. 225 v.; c)
frambringa, bära (frukt); deraf bærning, f. näring.
S.S. 2, 71, 81; bæru træ, n. ett träd som är så
stort att det bär frukt. UL., SML.; bærghan, f.
näring. S.S. 3, 53; d) föda, framföda; deraf barn,
n. infans.; barnabarn, n. barnbarn. Kg. St. 126;
barnafaþir, m. barnfader. UL., HL.; barnagoþs,
n. barngods. UL., HL.; barnaleker, m. barnlek.
S.S. 1, 14; barna morþ, f. L.L.; barnbyrd, f.
barnsbörd. S.F.S. 6, 134; barnbyrdha nödh, f.
barnsnöd, 1. 1.; barndomber, m. barndom. S.S. 1,
27; barnfar, n. pl. barnsäng. GL.; barnfækt, m.
barnsnöd. S.S. 2, 178; barnfødha, f. fädernesland.
S.S. 1, 11, 17; barnhogadher, adj. barnsligt
sinnad. Spec. Virg. s. 293: ”thæn hælge ande
hogswalar barnhogadha mænniskior”; barnlaus,
barnlös, adj. barnlös. GL. S.F.S. 4, 1; 6, 243;
barnsiang, barnsæng, f. barnsäng. ÖGL. S.F.S. 6, 229:
barnsot, f. id. UL.; barntime, m. barndomstid. S.
Bern. f. 169; barnsøl, barsøl, n. barnsöl. S.S. 3,
150; bærnsker, barnsker, adj. barnslig; e)
fördraga. S.S. 1, 128; deraf bærliker, adj. dräglig. S.
S. 3, 96; fn. bera (bar, borit); n. bæra, a) bära;
b) kalfva; d. dial. bære, id.; fht. beran, a) bära;
b) föda: parere, gignere. (Graff 3, 139); nht.
gebähren, att föda; fe. bëran, beoran, bära; föda;
moes. bairan (bar, berum, baurans), id. gael.
beir, bära; lat. ferre, bära; gr. φέρ-ειν , id.; hebr.
פֶרֶה, phara, id.; lett. behre, en bärbår; skr. bhar,
a) bära; b) nära; bhartr, m. nutritor, maritus,
dominus; bhâra, m. börda; zend. bere, bära; fpers.
bar, id.; nypers. بيدن, byrden, id.
Ban, n. barn, s. sid. 24.
Bitti-bär, adj. som tidigt kalfvar; om ko. Vb.
Bjäru-traj, n. eg. bär-trä; ok. Dl.
Bur, m. son. Detta urgamla ord användes
numera, så vidt jag erfarit, blott i en gammal
lek:
”Trå, trå trenne
Lille bur i bänne.
Hvem ska denna roligheten handa?
Så släpper ja(g) dej. Hvem ligger dä på?”
Ul.,sdm.,nk.,vg. Fn. bur el. burr, m. son;
bura, f. dotter; fe. byre (byr), m. son; pers.
pur, m. id.; osset. furt, id.; hebr. בר, bar, m.
id.; ns. bûr, m.: ”bube im kartenspiel”.
(Danneil, 29, 257); n. bur, m. foster. (Aas., 53);
fht. gebor, gipor, gabor, m.? proles, soboles.
(Graff 3, 157); holl. borst, m. yngling; moes.
baur (plur. baureis), m. född (af qvinna):
γεννητός. (Matth. 11, 11; Luk. 7, 28);
frumabaur, m. förstfödling; πρωτότοϰος; langobard.,
fulboran, m., accus., sing. filium legitimum. Leg.
Rothar. 154. Hörer skr. putra, son, hit?
Bur-band, n. sidoträ på en qvarn. Sk.
(Vemm.).
Buru, bora, f. ett framlag säd på logen att
tröska. Jtl. S. bara.
ByLi(g), adj. bördig. ”B. äng”, Ög. (Ydre).
Fht. barig, fruktbar. (Graff 3, 148); birîg, id.
L. c. 3, 156.
Byra, f. börda, så mycket som på en gång
kan bäras. Sm.,kl.,sk.,hl. Byla. Ög. Bål, böl.
Vb. Bula. Bhl. Böla. Nk. Bölä (def. böla).
Mp. Bela. Hs. Fsv. byrþi, byrþe, börda. VGL.,
UL.; fn.byrdi; n. byra, byr; d. byrde; d. dial.
byre, byrden; fht. burdi, purdi, (Graff 3,
162); mht. bürde; fe. byrden; e. burden,
burthen; moes. baurþei, baurei, id. Öfverallt
femininum.
Byra in sej, v. r. 2 packa in sig i många
kläder. Ög.
Bår-olle, m. benämning pä döden:
skämtsamt. A. ”Nókk blir du gift snart”. B. ”Ja, mä
Bår-olle”. Nk.
Bär, adj. bar, blottad, naken. Vb. Fn. berr,
adj. det hvilket liksom bäres i andras åsyn, bar;
fsv., fe. bar; fht bar, par, id. (Graff 3, 151).
Hit höra bara 1, 2, baring, barbaka m. fl.
andra sid. 22 anförda ord.
Bära-gumma, f. gudmor, hustru som bär
barn till dop. Sm. (Vestbo).
Bärande, adj. drägtig; om ko. Sm. N. bær,
adj. id. Jfr fe. unbërende, sterilis. (Luc. 1, 7,
36); moes. unbairandei, f. icke födande: ού
τίϰτουσα. (Gal. 4, 27).
Bärane, n. kons könsdelar. Hl.,bl. Bäranne,
n. ”Koa ä sjuk i bärannet”. Sm. Bärne, n. Ög.
Bäre, n. Sk. D. dial. barend, bærild, id. (Mlb.,
D.L. 65); fd. bærændæ, bærænde. (Henr.
Harpestreng); nht. bärmutter, f. uterus, matrix;
holl. baarmoeder, f. id.
Bär-bytta, f. bytta med lock och grepe på
locket. Sk. (Ing.).
Bärhändt, adj. med blottade händer, utan
handskar. Vb. Fn. berhandtr.
Bäring, f. årsvext. Jtl.
Bärling, m. litet barn, som man måste
bära. Sm. Måhända eg. demin. af barn, bärn, n.
barn, i hvilket fall ordet ursprungligen hetat
bärnling. S. barn.
Bäron, på bäron, i kalf; om drägtig ko.
”Koen ä på bäron (el. på börden)”. Fl. Fsv.
byrþ, f. födelse.
Bärskruv, m. bärskäppa, näfverskrud att
plocka bär uti. Vg.,ög.,sm.,bl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
