Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förlust af 590,000 livrés, som sydhafsfararne lidit genom beviljad
kredit, skall deras företag väsentligt bafva bidragit till det
ekonomiskt lyckliga resultatet af Duguay-Trouins expedition, hvilken,
såsom andra kapareföretag, helt ocb hållet bekostats af enskilde.1 * *
Den betydande vinst, som Frankrike skördade af sydhafehandeln
och som af kringlöpande rykten öfverdrefs och förstorades, lockade
äfven andra nationer och utgjorde för landets fiender en källa till
afund. Att i Holland planer varit å bane att deltaga i trafiken
är förut antydt,* men så länge kriget varade, voro naturligtvis
holländare och engelsmän helt och hållet uteslutna från den
samfärdsel med Spaniens kolonier, som enligt gällande lagar ej ens
stod öppen för detta lands bundsförvanter. Däremot är det
bekant, att genueserna sände skepp under fransk flagga till
Söder-hafvet: Frezier berättar, att en af de ofta återkommande
utvisningsorder, som utfärdades mot främlingarna i Chile, särskildt var
riktad mot sju fartyg, hvilka sades vara utrustade i Marseille
för genuesisk räkning.8
Att Frankrikes fiender genom kaperier sökte efter förmåga
skada den sjöfart, hvari de ej själfva kunde taga del, är också
förut flerstädes omtaladt. Utom Dampier och Woodes Rogers torde
dock ej mer än en engelsk kapare hafva inträngt i Stilla oceanen;
denne, hvars namn ej är bekant, skall i juli 1713 hafva kapat ett
spanskt fartyg lastadt med socker utanför Guayaquil och armerat
prisen med hälften af sin besättning, men strandade sedan på
Perus kust, hvarför ett af vicekonungen till hans förföljande
utsändt fartyg ej påträffade mer än två eller tre man af
besättningen.4 En invasion i större skala, som 1711 skall hafva
planlagts i England på anstiftan af markis de Corpa, en
öfver-löpare till ärkehertig Carls parti, blef ej satt i verket, men väckte
i Chile stor uppståndelse samt föranledde där, utom en del
försvarsåtgärder, konfiskation af anstiftarens ägodelar och förföljelser
mot hans anförvandter, bl. a. mot hans farbror, den förre
presidenten i Chile Ibanez.5 6
1 Ch. Cunat, Saint-Malo illustré par ses marins, Hennes 1857, s. 236.
9 Se ofvan sid. 61.
9 Relation, sid. 256.
4 Freziek, Relation, s. 153, 161. — Pater Ricardo Cappa uppger (Estudios
criticos, XI, s. 206), att det mot kaparen utsända skeppet var ett för ändamålet
förhyrd t franskt fartyg, >la Santa Rosa» under befäl af M. San Juan ; de af honom
tagna fångarna afrättades på stora torget i Lima. Under en senare expedition dref
han på flykten den andra kaparen, »el Principe Eugenio», som vid Mexicos kust greps
af ett spanskt fartyg och hvars besättning undergick ett liknande öde.
6 Barros Arana, anf. arb. 5, s. 529—537.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
