- Project Runeberg -  De franska sjöfärderna till Söderhafvet i början af adertonde seklet. En studie i historisk geografi /
246

(1900) [MARC] Author: Erik Wilhelm Dahlgren - Tema: Exploration, France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dam, oaktadt det blåste en frisk vind; detta kunde ej förklaras
på annat sätt, än att man hade land helt nära till lovart. Då
Moirie för samma dag har antecknat: >Le temps sombre», så fanns
ju en giltig grund, hvarför det förmodade landet icke kom i
sikte.

De bevarade resejournalerna upplysa oss icke om anledningen,
hvarför man allt fortfarande styrde upp mot högre breddgrader;
antagligen var det dock ej för att uppsöka Compagnie-landet, utan
troligen föreskrefs kursen af de rådande vindförhållandena. Från
den 23 till den 29 maj hade man hårdt väder och svåra stormar
från NN O och O samt häftig ström, som satte mot N och NV.
Sistnämnda dag visade besticket 44° 11’ lat.,1 och den 4 juni
nåddes den högsta polhöjden; denna dag observerades nämligen 44°
52’ och enligt besticket befann man sig då vid 174° 45’ v. long.
fr. Paris.2 Härifrån styrdes småningom mot lägre breddgrader i
sydostlig riktning. Kylan var det oaktadt i juni månad lika
sträng, som den plägar vara i december i Frankrike, och mot
månadens slut inträdde en långvarig vindstilla, som hotade att
ytterligare förlänga resans mödor och besvärligheter. Många af
besättningen hade insjuknat i skörbjugg, och förråden af lifsmedel och
vatten voro hårdt medtagna. Den 1 juli sammankallade därför
chefen sina officerare till ett skeppsråd, som beslöt, att man borde
uppsöka Califomiens kust för att där hämta hvila och
förfrisk-ningar. Man ändrade alltså vid ungefär 33° 30’ lat. kursen till
ostlig, men det dröjde ända till den 23 juli innan det efterlängtade
landet kom i sikte.

* ♦

*



Ingen af de resor, som för geograferna vid 1700-talets början
voro närmare bekanta, hade i Stilla oceanen nått längre mot norr
än vid pass 40” lat.; denna breddgrad var den yttersta gränsen
för Manila-galeonernas lagstadgade kurs, och om en och annan af
de förut omtalade sjöfararne öfverskridit densamma, voro
underrättelserna härom antingen i sig själfva otillförlitliga eller ock
lågo de ännu i arkivens gömmor, hvarur de först närmare vår tid
blifvit framdragna. När nu de på »le Saint Antoine» förda
loggböckerna, efter detta fartygs hemkomst 1711, blefvo tillgängliga,
kunde på grund af dem uppdragas en kurslinie, som med nära * *

1 Enligt Fbondat; Moiribs tabell visar samtidigt endast 43° 2’.

* Då denna longitndbestämning torde vara omkr. 7° för mycket ostlig, befann
man sig i verkligheten vid 178° 30’ o. long. fr. Paris.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:58:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dewfranska/0257.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free