Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
astronomiska instrumenter.1 * ön D, som man också passerade helt
nära och på hvars Östra sida en liten bukt syntes bereda
möjlighet att landa, ör den ännu verksamma vulkanen Suwase-shima,
hvars högsta topp reser sig till 824 m. höjd. Och de öfriga öar na
kan man lätt identifiera vid jämförelse med den motstående, från
en modern karta hämtade teckningen (fig. 21), på hvilken, till
underlättande af denna jämförelse, bokstäfver motsvarande dem,
som förekomma på Moiries kartskiss, blifvit insatta.
De enskilda öarna i denna arkipelag äro ovanligt rikt
utrustade med namn: japanska, engelska och franska,8 men till
namn, positions- och höjduppgifter inskränker sig det väsentliga,
som den geografiska litteraturen .har att om dem meddela. Den
utförligaste beskrifning jag funnit är den, som lämnas af Mr
Arthur Adams, läkare på Sir Edw. Belchers fartyg; den är ej
vidlyftigare än att vi bär kunna meddela densamma in extenso:
»Under vår passage från Nagasaki till Liu-kiu (i aug. 1845)
seglade vi igenom en liten, i det närmaste okänd arkipelag,
bestående af 15 till 20 kägelformiga öar, hvilka alla uppenbarligen
äro topparna af en sjunken vulkankedja. Några af dem äro ännu
i verksamhet och utspy tjock rök i väldiga massor från kratrar
i topparna eller från sprickor i sidorna. Bergens submarina delar
måste vara mycket branta och resa sig från stort djup, ty
alldeles tätt intill stranden kunde man icke nå botten med en 200
famnars lina. På några af dessa höga ofruktbara öar sågos getter
hänga öfver branterna och afbeta det sparsamma gräset. Dessa
djur jämte något batater tycktes vara de enda lifsmedel, som
funnos för några få usla människovarelser, hvilka antagligen
blifvit förvisade till dessa ogästvänliga trakter från Japan eller
Liu-kiu och som här söka uppehålla en prekär tillvaro medelst
rötter och getkött. Helt visst äro de emellertid icke tillräckligt
underkunniga om de geologiska fenomenen för att inse på hvilken
förrädisk mark de trampa och att de löpa fara att en vacker dag
blifva endera uppbrända eller dränkta.»3
1 E. Belcher, Narrative of the voyage of H. M. S. Samarang, Vol. 2, Lond.
1848, s. 50.
9 Ang&ende nomenklaturen se: Siebold, Geschichtl. Übersicht, s. 112 oeh not
121; F. G. Müller-Beeck, Geographie der Liu-kiu-Inseln, nach japanischen
Berichten bearb. (Zeitschr. d. Ges. f. Erdk. zu Berlin, Bd 19, 1884, s. 303) och B. H.
Chamberlain, The Luchu Islands and their inhabitants (The geogr. Journal, Vol.
5, 1895, s. 292).
3 Narrative of the voyage of H. M. S. Samarang, 2, s. 474.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
