- Project Runeberg -  De franska sjöfärderna till Söderhafvet i början af adertonde seklet. En studie i historisk geografi /
56

(1900) [MARC] Author: Erik Wilhelm Dahlgren - Tema: Exploration, France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

verkad, och anförde i öfrigt bland andra skäl till sin förmån den
stora nytta, som sydhafsfärderna beredde staten genom att skaffa
afsättning för en mängd manufakturvaror och i stället införa
silfver,1 hvilket han beredvilligt erbjöd sig att låta föra till
myntverken för utmyntning; framför allt borde konungen förberedas
på saken, innan motsatta inflytelser hunnit göra sig gällande —
om det ej redan vore för sent. Hvad som sålunda befarades hade
emellertid redan inträffat: till förmån för det »chimeriska
Sydhafs-kompaniet» lät Pontchartrain strax efter ankomsten belägga den
till ett värde af 7 millioner livrés uppskattade lasten med
kvarstad, hvilket gaf redaren anledning att under bittra klagomål
uttala sin förundran öfver att man skulle blifva bättre bemött af
spaniorerna i Peru än af landsmännen hemma, och att det skulle
anses såsom ett brott att i en äfventyrlig krigstid införa
betydande rikedomar i landet. Efter en långvarig skriftväxling2 * drogs
saken inför den kungliga konseljen, där Pontchartrain ifrigt
förfäktade kompaniets rätt, under det att fartygsredarnes lika ifrigt
försvarades af Chamillart.8 Segern stannade på den senares sida,
och i slutet af juni 1705 kunde han meddela sina klienter den
efterlängtade tillåtelsen att under iakttagande af vissa
formaliteter och med villkor att ej företaga något, som kunde föranleda
klagomål från spansk sida, fritt reda på Söderhafvet.

Faran af dylika konflikter med de privilegierade
handelskompanierna var emellertid alltför uppenbar, för att ej de enskilda
köpmännen redan före ifrågavarande tid skulle hafva sökt att på
öfverenskommelsens väg undanrödja densamma, och troligen hafva
kompanierna, hvilkas undergräfda affärsställning ej medgaf dem
att själfva taga del i handeln, snart befunnits villiga att mot
ersättning afstå från en del af sina privilegier. Jag har ej
kunnat finna när dylika öfverenskommelser först ingingos, men då
det anföres, att en sådan afslutats med en M. Danican,4 * * * är det

1 »N’y ayant rien de pins utile & l’état que d’y apporter bien de l’argent»,
tillägges det i full öfverensstämmelse med merkantilismens läror.

* Data, ntan referat af innehållet, anföras i Corresp. des contrôleurs gén.,
T. 2, n:o 811 not.

s Mém. du m:is de Sourches, T. 9, s. 255.

4 »Quelque division entre les associés [de la compagnie de la Chine] les empêcha

de profiter de l’union qu’ils avoient faite avec une compagnie de Saint Malo, formée

par le célèbre Lépine-Danican» (Dict. de commerce de l’Encyclopédie méthodique,

T. 1, Paris 1783, s. 042; jfr Bonnassieux, anf. arb. s. 342). Åtminstone före slutet

af 1706 innehade Danican och andra redare »permission d’envoyer en Chine et
ailleurs, en payant nne indemnité à la compagnie de la mer dn Sud et en lai assu-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:58:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dewfranska/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free