Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sydhafsfärderna under den första förbudstiden.
Spaniens uiotsträfvighet att bevilja andra nationer handelsfriheter i Amerika.
— Stilla oceanen ett mare clausum. — Filip V:s tronbestigning omskapar Spaniens
och Frankrikes ömsesidiga förhållanden. — Ludvig XIV Spaniens verklige regent.
— Inflytandet häraf på den franska handeln. — Spanska successionskriget. — Fruktan
for kapare tvingar spaniorerna att antaga fransk konvoj för den indiska
silfver-flottan. — Olyckan i Vigo. — Franska fartyg tillåtas inlöpa i Stilla hafvets hamnar
för att bidraga till dessas försvar — Befarade följder häraf. — De första franska
sydhafsfärderna företagas i hemlighet. — M. Bourdas’ resor. — Handelskompaniernas
protest. — M. Desaunais Bécard’s expedition 1703. — En engelsk kapareexpedition
1704. — SydhnfsfararneB tvist med Svdhafskompaniet. — Öfverenskommelse mellan
de tvistande parterna. — Öfriga sydhafsfarder före 1700.
Såsom i det föregående är framhållet, var den spanska
kolonialpolitikens hufvudsyfte att hålla kolonierna i det strängaste
beroende af moderlandet och att afstänga dem från all direkt
samfärdsel med öfriga nationer. Af hvad redan är yttradt
framgår ock, att detta system, långt ifrån att medföra de afsedda
fördelarna, ledde till en Spaniens handel förödande smuggling, till
ett än mer fördärfbringande sjöröfveri och till förlusten af en
betydande del af de spanska kolonierna i Västindien.
I de fredsslut, hvarigenom Spanien tvangs att erkänna sina
fienders landvinningar i den nya världen, sökte visserligen dessa
att betinga sig fördelar för handeln med de rika länder, som
fortforo att lyda under Spaniens krona, men häremot restes från
spansk sida det envisaste motstånd. Den första makt, som för
sina anspråk i sådant hänseende lyckades vinna ett formligt, om
än föga vidtgående erkännande, var Holland. De fördelar, som
detta land i Mtinster 1048 betingade sig, bestodo väsentligen i en
erkänd frihet för sjöfarten i de indiska farvattnen, men all direkt
samfärdsel med så väl den ena som den andra maktens
transmarina besittningar skulle fortfarande vara förbjuden för främlingar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
