Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och iörvärfvade där en brinnande håg för naturkunskapen, som
förmådde honom att företaga långa resor inom fäderneslandet, hvilka
utsträcktes ända till Lappland. År 1806 fick han anställning som
underläkare vid svenska armén i Pommern, och samma år, den
7 november, blef han tillfångatagen tillsammans med den
truppstyrka, som under reträtt från Lauenburg inskeppat sig i Liibeck
och på Travefloden måste gifva sig åt fransmännen. Såsom bekant
har denna tilldragelse sin betydelse såsom det första
sammanträffandet mellan svenska män och deras blifvande monark, ty den
franska styrkan stod under befäl af marskalk Bernadotte.
Meller-borg utbytte dock snart fångenskapen mot en anställning i fransk
tjänst. Såsom kirurg i Napoleons armé gjorde han bland annat
fälttåget i Spanien, och det är under återtåget därifrån som vi
1812 finna honom i den lilla, för sina varma bad bekanta staden
Dax i sydvästra Frankrike. Till Upsala universitet hade han
från Spanien sändt icke mindre än tre dyrbara samlingar af
naturalier, hvilka alla föllo i händerna på engelska kapare och
gingo förlorade. Fäderneslandet återsåg han icke förrän 1816,
så utblottad att han vandrande anlände till Upsala, utan annan
redbar egendom än en samling främipande guld- och silfvermynt,
som han öfverlämnade till universitetets myntkabinett och hvarför
han endast med möda kunde förmås att mottaga en metallvärdet
motsvarande ersättning. Efter att under några år hafva skött
en läkarebefattning i Värmland, där den bekante björnjägaren
Lloyd gjorde hans bekantskap, företog han, dels med understöd
af statsmedel, dels på bekostnad af den såsom naturhistorisk
samlare kände baron A. G. Gyllenkrook, två resor till Java. Under
den senare resan dog han d. 31 dec. 1828 i Djasinga på Java.1
Lyckligtvis hade icke Mellerborg anförtrott den af dr Thore
åt honom öfverlämnade volymen åt den osäkra sjövägen. Om den
väg, på hvilken den anlände till Sverige, få vi kännedom genom
ett par på mycket bristfällig franska affattade anteckningar på
bokens sista blad. Af dessa framgår, att Mellerborg genom den
såsom botanist och författare i hortikultur kände professor André
Thouin vid Jardin des Plantes i Paris sändt boken till sin forne
1 Om dr Mellerborg se: J. F. Sacklén, Snppl. till Sveriges läkarehistoria,
Nyköping 1835, s. 575; Svenskt biografiskt lexikon, Bd 5 (ny uppl.), s. 335: samt
L. Lloyd, Jagtnöjen i Sverige och Norge, Stblm 1830, s. 81 not., där den svenske
öfversättaren af detta arbete (G. Svederus) om Mellerborg berättar åtskilliga
egendomliga anekdoter. Angående den första javanska resan, 1820—27, finnes i K.
Vetenskapsakademiens bibliotek en kortfattad dagbok äfvensom åtskilliga meddelanden i
bref till professor J. W. Dalman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
