Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - W - wohlsituiert ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
zum n! skål! -situiert, a välsituerad.
W-stand, m -[e]s O väl|stånd, -makt, -måga.
Als er im n lebte under hans välmaktsdagar.
WOhlSten, wöhlsten. Am n (sty. superi, av wohl)
bäst; jfr best.
WOhlllstimmig, a välklingande. W-tat, f -^
välgärning, t. ex. e-m nen erweisen (erzeigen),
das ist e-e wahre n. W-tätelei, f -en
välgörenhet i smått. W-täter(in), m -s - (f -nen)
väl-görar|e, -inna. -tätig, a 1. välgörande, t. ex.
ein ner Mann. 2. välgörande, äv. hälsosam,
t. ex. das Grün ist dem Auge <v>, e-e ne
Wirkung. W-tätigkeit, f -en välgörenhet. Dien
e-s Gefühles det välgörande i en känsla.
Wohltätigkeitsl|anstalt, f -en
välgörenhetsinrättning. -basar, m -s -e välgörenhetsbasar,
-fest, n -es -e välgörenhetsfest. -gesetzgebung,
f -e,n välgörenhetslagstiftning, -konzert, n
-[e]s -e välgörenhetskonsert, -marke, f -n
välgörenhetsmärke, -verein, m -[e]s -e
välgörenhetsförening. Vorstellung, f -en
välgö-renhe ts f örestäl 1 ning.
wohl‖tönend, -tönig, a välljudande, -tuend, a
som väcker välbehag Välgörande, t. ex. nichts ist
ner als ein Bad, ich kenne kein neres
Gefühl; äv. lindrande, mildrande, -tun, tat wohl
-getan intr [h] göra gott, vara välgörande,
t. ex. die Reise hat ihr sehr -getan. E-m n
vara välgörande (öva välgörenhet) mot ngn,
bevisa ngn en välgärning. W-tun, n -s 1.
välgörenhet. ~ trägt Zinsen ordspr. den som ger får
sjufaltigen. 2. välgörande [in]verkan.
«überlegt, a väl (noga) överlagd, -unterrichtet, a 1.
välunderrättad. 2. väl undervisad,
insiktsfull. -verdient, «välförtjänt, -verdientermaßen,
adv med rätta. W-verhalten, n -s ⚙
välförhållande. W-verhaltenszeugnis,
W-verhaltungs-zeugnis, n -ses -se intyg om gott uppförande,
w-verleih, m -[e]s -e bot. Arnica montaua
häst-fibla, slåttergubbe. -verstanden [’vo:-’Jta], a
välförstådd, t, ex. im nen Interesse jds. ni
väl att märka! -weise, o välvis. -weislich
[’vo:l’vai], adv klokt nog, [väl]visligen.
-wollen, wollte wohl -gewollt intr [h]. E-m n vilja
ngn väl. W-wollen, n -s O välvilja, -wollend,
a välvillig, -ziemend, a passande, tillbörlig.
wohnlibar, a beboelig. W-barkeit,f0
beboelig-het, beboeligt skick. W-behausung, f -en
bostad. W-bett, n -[e]s -en lya, ide. W-dichte, /0
biol. beboelse-, bebyggelse|täthet. -len, -te ge-t
I. intr[K] bo, t. ex. am (auf dem) Markt n,
die Götter -ten auf dem Olymp, in welcher
Straße -st du? ich -e im ersten Stock, in e-m
Hotel n, in meinem Herzen -t der Friede;
vara bosatt, t. ex. auf dem Lande n. Wir n
nach der Straße hinaus vi bo åt gatan; zur
Miete n bo i hyresvåning, hyra; möbliert n
bo i möblerade rum; ~ bleiben bo kvar. II.
refl. Es -t sich dort angenehm man bor bra
där, det är trevligt att bo där. W-er, m -s
en som bebor ngt (bor någonstädes).
Wohnllgebäude, n -s -, se -haus. -ge|fäß, n
-las-ses -lasse boningsrum, -gelegenheit, f -en
bostad, våning, -gemach, n -[e]s -erf, se
-stube. w-haft, a bofast, boende, bosatt. In
dieser Stadt ließ er sich n nieder i den
staden slog ban sig ned (bosatte han sig), -haus,
n -es -er† bostads-, bonings|hus. -kasematte,
f -n ⚔ bostadskasematt. -küche, f -n kök
och matrum i ett. w-lich, wohnlich, a bekväm,
[hem]trevlig, t. ex. die Häuser sind n und
reinlich, -lichkeit, f O bekvämlighet, [hem|-]
trevlighet, -trevnad, -ort, m -[e]s -e o. -erf
boningsort; äv. vistelse-, uppehålls|ort. -platz, m
-es -e† boningsplats, -räum, m -[e]s -e†
boningsrum. w-sam. se w-lich. -schiff, n -[e]s -e «i*
⚔ logementsfartyg, -sitz, m -es -e boningsort,
hemvist, -statt, f -enf, -Stätte, f -n, se -ort.
-Steuer, se -ungs[steuer. -Straße, f -n
bostadsgata. -Stube, f -n 1. boningsrum. 2.
vardagsrum; dagligstuga, -stubenjfenster, n
varda-s-rumsfönster. -ung, f -en 1. boning, bostad,
logi. Ich nahm in e-r kleinen Villa n jag slog
mig ned i en liten villa; nimm vorlä’iflg bei
mir n! tag in hos mig så läng ! Tisch und n
bei e-m haben ha mat och logi bos ngn; freie
n haben ha fri bostad, bo [hyres]fritt; e-e n
suchen söka bostad; die n verändern
[wechseln) byta bostad (flytta): feste n fast
bostad. 2. våning, [bostads]lägenhet, t. ex. e-e
geräumige, große, enge, kleine n, e-e ~
mieten. E-e n beziehen flytta in i en våning;
hochherrschaftliche n våning med alla
nutida bekvämligheter; 3-zimmer-n el.
drei-zimmerige n trerumsvåning.
Wohnungs‖amt, n -[e]s -er† 1.
bostadsförmedling. 2.hyresnämud.-angabe, f -»bostadsuppgift. -anzeiger, m 1. hyres|lista, -annonsblad.
2. adresskalender, -aufseher, m
bostadsinspektör. -aufsieht, f -en bostadsinspektion, -bau, m
-[e]s -e o. -ten bostadsbygge, -behelf, m -[e]s ⚙
nödfallsbostad, -einrichtung, f -en bostads-,
vånings|inredning. -entschädigung, f -en
hyresersättning. -frage, f -n bostadsfråga,
für-sorge, f -n ung. [officiell] bostadsförmedling.
-geber(in), se -Vermieter[in), -geld, n -[e]s -er,
-geldzu]schuß, m -schusses -schüsse
hyresbidrag. -hygiene, f bostadshygien, -mangel, m -s
⚙ bostadsbrist, -miete, f -nbostads-,
vånings|-hyra. -nachweis,»* -es -e, -nachweisbüro, n-s-s
bostadsförmedling, uthyrningsbyrå. -not, /0
bostadsbrist. Ordnung, f O bostadsinspektion,
-polizei, /0, se -aufsieht, -preis, m -es-e. Die
ne priserna på bostäder, -räum, m -[e]s -e†
boningsrum. -Steuer, f -n vånings-,
bostads|-skatt. -suche, f O sökande efter våning. Auf
die n gehen, sich auf die n begeben gå ut och
se på rum (våningar). -Veränderung, f -en,
Be -wechsel. -Vergütung, f -en hyresbidrag.
-Verhältnisse, pl bostadsförhållanden.
-Vermieterin), ni (f -nen) uthyrare av rum
(våningar). -Wechsel, m flyttning, ombyte av
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
