Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - W - Widerstoß ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
[å] 1. E-m, etw. ~ motstå (göra motstånd
mot) ngn, ngt; der Versuchung nu motstå
frestelsen. 2. Etw. -steht mir ngt är mig
motbjudande, äv. 0m mat jag kan (törs) inte
äta ngt. W-stoß, m -es -e† 1. motstöt,
bakslag. 2. bot. statice [limonium mar]risp.
-Stoßen [’vi:], stieß wider -gestoßen intr [å]
stöta mot (tillbaka). W-strahf, m -[e]s -en
återsken, reflex. W-strahlung, f -en reflexion,
-streb|en fre:], -te -t ao intr [å] 1. vara
motsträvig (ovillig), sträva (strida) mot, göra
motstånd mot, etw. (dat.) ngt. 2. Etw. -1 mir
(meinem Gefühl, Herzen) ngt är (förefaller)
mig motbjudande (obehagligt); es -1 der
Feder .. pennan vägrar. . W-streben fre:], n -s
⚙ mot|strävighet, -villighet, -spänstighet.
Ohne nu äv. villigt, -strebend [’re:], a
mot|-strävig, -villig. W-streit, m -[e]s ⚙
motsägelse, konflikt. ~ der Meinungen
meningsskiljaktighet. -streiten [’rai], -stritt -stritten ao I.
intr [å] strida (svära) mot, etw. (dat.) ngt. Das
streitet der Vernunft det strider mot
förnuftet. II. tr bestrida, -streitend [’rai], a
antagonistisk, stridande; motsägande. W-strom,
m -[e]s -e† i motström. W tan, W-ton, m -[e]s
-e bot. 1. Polytrichum commune björnmossa. 2.
Drogera rotundifolia sileshår. 3. Asplenium trichomanes
bergspring, -tönen, se -hallen, -vergelten, se
vergelten. W-wart, f O, se W-wärtigJceit.
-wär-tig, a vedervärdig, vidrig, motig, förtretlig,
plågsam, motbjudande, obehaglig.
W-wärtig-keit, f -en vedervärdighet, vidrighet,
motighet, motgång, obehag[lighet]. Er hat viele
nuen erfahren (durchgemacht) han har haft
många motgångar. W-wille, m -ns O veder-,
mot|vilja, aversion, t. ex. gegen e-n haben,
fassen, fühlen, empfinden. E-m einflößen
väcka ngns (ingiva ngn) ovilja (aversion),
-willig, I. a 1. mot[strävig, -villig. 2.
ovälkommen, ej önskvärd. II. adv ogärna. W-wind,
m -[e]s -e motvind. W-wort, n -[e]s -e 1.
motsägelse. 2. motsats. Vi-zeit,f-en <£.
inströmmande tidvatten.
Widewal [’vi:], m -[e]s -e, se Pirol.
widm‖en [i], -ete ge-et tr 1. tillägna,
dedicera, t. ex. e-m ein Buch 2. ägna, t. ex.
e-m Geschäft sein Leben (seine Kräfte)
seine Jugend dem Studium sich e-m
Beruf helga, [in]viga, t. ex. ein Kloster e-m
Heiligen nu. Dem Andenken von . . ge-et på.
gravsten ägnad minnet av .. W-en, n -s 0, se
W-ung. W-er, m -s - en som [till]ägnar
(dedicerar) ngt åt ngn. W-ung, f -en 1. tillägnan,
dedikation. 2. ägnande; helgande.
Widmungsübrief m -[e]s -e tillägnande brev.
-exemplar, n -s -e dedikationsexemplar,
-schreiben, n, -schritt, f -en dedikationsskrift,
längre tillägnan, -tafel, f -n minnestavla, -titel,
m dedikationstitel, -urkunde, se
Stiftungsurkunde. -vers, m -es -e dedikationsvers.
Widmut [i:], f -era, se Widem.
widrig, a 1. ogynnsam, vidrig, t. ex. ~es
Schicksal, ~er Wind, nuer Zufall; stridig, motsatt.
2. se widerlich, -enfa‖s, adv i motsatt fall.
-ens, adv sty., se -enfalls. W^keit, f -en 1.
ogynnsamhet, vidrighet. 2. se Widerlichkeit.
Widum, se Widem.
wie, adv o. konj 1. i frågor hur, huru[dan, -som,
-ledesj, på vad sätt, t. ex. ~ befindest du dichf
nu soll das enden? ~ dann? än sen [då]? ~
das? hur så? ~ so denn? hur så? varför då?
~ geht’s Ihnen? hur står det till? ~ kommt
es, daß .. hur kommer det sig, att .. ? ~
kommst du darauf? hur kommer du på den
tanken? für nu alt hältst du mich? lan?
gammal tror du att jag är? man hat mir gesagt,
ein f>u braves Mädchen du bist man har talat
om för mig, vilken duktig flicka du är; ein
~ großer Teil? hur stor del? man zeigte ihm,
e-n nu schlechten Tausch er machen werde
man visade honom, vilket dåligt byte han
skulle göra; du hast mich kokett, falsch und wer
weiß ~ gescholten och jag vet inte vad allt;
~ spät ist es? vad (hur mycket) är klockan?
~ beliebt? nu sagten Sie? hur? vasa? gefällt
dir mein neuer Hut? vad tycker du om min
nya hatt? nu gefällt es Ihnen in Berlin? hur
trivs ni i B.? ~ heißen Sie? ~ ist Ihr Namei
vad heter ni? hur var namnet? ~ heißt das
auf deutsch? vad heter det på tyska? ~ ist
dir? hur är du till mods? hur känner du
dig? nu ist es heute mit Spargel? försäljares fråga
får det [lov att] vara ngn sparris i dag? ~
macht die Katze? vad (hur) säger katten? was
glauben Sie, nu das Wetter sein wird?
hurdant tror ni vädret blir? nu aber, wenn er
fort ist? men [tänk] om han är borta?
du hast e-e gute Frau, du har en snäll
fru, eller hur? er sagte, ~ er bedaure, daß
. . han sade att han mycket (han
nämnde, i hur hög grad han) beklagade, att .. 2.
i utrop så, hur, vad. ~ siehst du aus! så du
ser ut! nu [so ganz] andei’s schrieb er einst an
sie! hur annorlunda skrev han ej förr till
henne! o, ~ ist das dumm! ack, so dumt det
var! o, ~ ich hungrig bin! o, vad jag är
hungrig! sie hatte, nu oft dort gestanden! hur ofta
hade hon inte stått där! ~ liebensioürdig Sie
sind! vad ni är vänlig! så vänligt av er! nu
mancher hat’s versucht! hur mången har
inte försökt det! ~ schön ist sie! nu schön
sie ist! nu sie schön ist! nu ist sie schön!
vad hon är vacker! så vacker hon är! bist du
zufrieden? und ~/ aber nu! om! [jo] det vill
jag lova! nu, wenn er doch käme! tänk, om
han komme ändå! 3. relativt. Die Art und
Weise, nu det sätt på vilket (varpå); in
demselben Maße nu i samma mån som, allt
eftersom. 4. koncessivt hur t. ex. und ~ sie alle
heißen mögen, nu dem auch sei, dem sei, ~
ihm wolle därmed må förhålla sig (vara) hur
som helst; ~ schlau er auch ist hur slug han
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
