Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Schminkfleckchen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
-fleckchen, se -läppchen. -glas, n -es -erf
Bminkbnrk. -kasten, m -s - teat. sminklåda.
-läppchen, n sminklapp. -mittel, n smink-,
skönhets|medel; kosmetiskt medel, -näpfchen,
n sminkdosa. -pflästerchen, n
skönhetsplåster. -pinsei, m sminkpensel, -rot, n -[e]s rött
smink. -scha|chen, n sminkdosa. -topf, m
-[e]s -e† sminkburk. -wasser, n -s -f
skönhetsvatten. -weiß, n -es vitt smink;
vismut-vitt. -Wurz[el], f 1. farm. alkannarot. 2. se
Bauernschminke.
Schmirgel, se Schmergel.
1. schmirgeln, se schmergeln.
2. schmirgel|n, schmirg[e]le -te ge-t I. intr [h]
lukta fett. II. tr o. intr [h] steka i fett.
Schmiß m Schmisses Schmisse (dim. -chen, -lein)
1. slag, rapp, hugg. 2. sår, ärr, skråma;
isht duellärr. 3. se Schmeiß. 4. Die Sache hat
~ det är någonting [rejält] med saken.
schmissig, a ärrig, skråmig, [full] med [duell-]
ärr.
Schmitte, /0, se Schlichte 2.
Schmitz m -es -e 1. se Schmiß. 2. smuts;
[smuts]fläck, t. ex. e-n ~ am Kleid haben.
E-m e-n »v anhängen bildl. smutskasta (tala
illa om) ngn. 3. rand, strimma, -e, f -n 1. se
Schmitz 2. o. 3. 2. se Schmicke. 3. se Schlichte 2.
s~|en, -[es]« -te ge-t tr 1. slå till, rappa på.
2. smutsa (fläcka) ned, göra (sätta) fläckar
på. 3. boktr, trycka suddigt. 4. färga läder.
Schmock m -[e]s -e F 1. snobb. 2. eg. skrupeiiös
journalist; F murvel.
Schmok m -s O ity. rökbildande ämne.
Schmöker m -s - 1. rökare. 2. F nedrökt [-[gammal]-] {+[gam-
mal]+} [bok]lunta. 3. skoisiang möja, ’lathund’.
S~|n, schmök[e]re -te ge-t intr [h] F 1. röka,
blossa, bolma. 2. läsa (rota i, dra igenom)
gamla luntor.
Schmoll|bruder, m -s -† F surmulen (trumpen)
person, F tvärvigg.
Schmolle, f O brödinkråm, ’malle’.
Schmoll|ecke, f -n, se -winkel.
Schmollen m -s -, se Schmolle.
schmo‖llen, -te ge-t intr [h] 1. vara sur
(surmulen, trumpen, vresig, ond, förtretad), F
[sitta och] tjura. Mit e-m ~ vara sur (ond,
förtretad) på ngn. 2. sty., se schmunzeln.
S-en, n -s O sur[mulen]het, trumpenhet,
vresighet, F tjur|ande, -ighet. S-er, m -s -
surmulen (trumpen, vresig, F tjurig) person.
schmoll‖ier|en, -te -t intr [h] studentsi. dricka
brorskål (duskål), lägga bort titlarna, F
spotta i glaset. S-is [’Jmolis], n - - bror-,
du|-skål, t. ex. mit e-m ~ trinken. Mit e-m ~
sein vara du och bror med ngn. -is, interj vid
dusk&i skål, bror!
Schmollllkämmerchen, n, -stübchen, n, -winkel,
m ’tjurvrå’; vrå där man kan få vara i fred; äv.
budoar, kabinett.
schmolz, se schmelzen.
Schmor]|braten, m -s - kök. ung. grytstek. s-|en,
-te ge-t kök. om kött intr [h] o. tr steka[s] isht
långsamt i slutet kärl; äv. stuva. Lqrigsam in
Butter rw [låta] stå och puttra i smör; ge-tes
Rebhuhn stuvad rapphöna, -en, n -s ⚙
lång-samt stekande, puttrande, -fleisch, n -es ung.
köttstuvning, -früchte, pl stekta frukter
(äpplen etc.).
schmorg|en, -te ge-t intr [h] tr dial. spara
(knussla) [på].
Schmorl|hitze, fO stekhetta; stekande hetta,
s-ig, a kvävande [het], stekhet, -kartoffeln,
pl [vani. hel]stekt potatis, -kohl, m -[e]s kök.
ung. stuvad [röd]kål, -pfanne, f -n, -tiegel, m,
-topf, m -[e]s -e† ung. stekgryta, -wurst, se
Bratwurst.
Schmu m -s O jud. oskälig (mindre lovlig)
profit. ~ machen undansnilla [torg]pengar vid
inköp, bedraga; fuska.
schmuck, a (sup. -[e]s«) prydlig, vacker, söt,
täck, stilig, som ser bra ut, t. ex. ~es
Mädchen, nie Kleider. Sich ~ machen göra sig
fin (vacker). S~, m -[e]s O 1. prydnad[er],
smycke[n], äv. nipper, grannlåt. Sie trug
keinen ~ hon bar inga smycken; geborgter
nu lånta fjädrar. 2. utsmyckning. ~ e-r
Rede [retorisk] utsmyckning av ett tal.
Schmuckllanlagen, pl prydnads-, ung.
parkanläggningar. -arbeit, f -en prydnadsföremål;
smycke, -arbeiter, m juveierararbetare;
arbetare som tillverkar prydnadsföremål, -biene,
se Wespenbiene, -bild, n -[e]s -er tavla till
prydnad, -bohne, se Schminkbohne.
schmück|en, -te ge-t I. tr 1. [ut]smycka, pryda,
försköna, t. ex. mit Bildern äv. dekorera,
utsira. Mit Perlen ~ pärlbesätta; mit
Federn ge-t i fjäderskrud; mit Wimpeln ge-t
vimpelprydd. 2. ge ett falskt sken åt,
utsmycka, försköna. II. refl. Sich ~ pryda
(smycka) sig, göra sig fin; sich mit fremden
Federn ~ lysa med lånta fjädrar. S~, n -s ⚙
prydande, smyckande, utsmyckning.
Schmuck‖ente, se Brautente, -feder, f -n
prydnadsfjäder, plym. -form, f -en prydlig
(vacker) form, -gegenständ, m [-[e]s-e/-prydnadsföremål;-] {+-[e]s-e/-prydnads-
föremål;+} smycke, -geld, n -[e]s -er ung.
nålpengar. s-haft, se schmuck, -händler, m
guldsmed, juvelerare. -heit, f O prydlighet,
täckhet, vackert (stiligt) utseende, -kassette, f
-n, -kästchen, n, -kasten, m -s - nipper-,
ju-vel|skrin. Ein wahres -kästchen von e-m
Hause ett alldeles förtjusande litet hus.
-kette, f -« guld-, hals|kedja. -laden, m -s -f
guldsmedsbutik, juvelerarafEär. -lilie, f bot.
Agapanthus flocklilja, s-los, a utan [-prydnad[er]-] {+prydna-
d[er]+} el. smycken, enkel, flärdfri;
anspråkslös. -losigkeit, f O enkelhet, flärd frihet;
anspråkslöshet. -nadel, f -n kråsnål; juvel-,
bröst|nål; äv. brosch. -sache, f -n, -stück, n
-[e]s -e smycke; klenod, -sachen smycken,
prydnader, nipper, grannlåt, -tanne, f bot.
Araucaria.
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
