Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Q - quälig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
quäl|lg, a 1. se -end. 2. tvungen; långsam.
Qualität, f -en kvalitet, a) beskaffenhet,
egenskap, b) hand. sort, vara. Bessere (geringere)
a* bättre (sämre) kvalitet; gangbare een
kuranta varor; mittlere e medelgod el.
ordinär kvalitet,
qualitativ [’ti:f, -v-], a kvalitativ.
Qualitätslleisen, n ⚙ metan, kvalitetsjärn. -stahl,
m -[e]s -e[f] O metan, kvalitetsstål.
-Verschiedenheit, f -en kvalitetsskillnad, -ware,
f -n kvalitetsvara.
Quälkorn, n, «e Dinkel.
Quall m -[e]s t 1. ⚙ bubbl|ande, -ing, uppväll-
ning. 2. -e[f],, se Quelle 1.
Qualle, f -n zool. manet,
quall|en, -te ge-t intr [h] %, se wallen.
quallenliähnlich, -artig, -förmig, a manet|lik,
-artad, -formig. Q-polyp, m -en -en zool.
hyd-roidpolyp.
qual|los, se -enlos.
Qualm m -[e]s -e 1. tjock el. kvävande rök, os;
töcken, dnnst, kvalm. 2. dial. stillastående
vatten, gol. 3. F dial., se Quak, q-^|en, -te ge-t
1. intr [A, vid angivande av riktning s] 1. ryka,
pyra, ut|sända, -stöta moln av rök (rökmoln,
rökmassor); om lampa osa; om rökare bolma,
t. ex. an e-r Zigarre e. Wie ein Stadtsoldat
el. eine Feueresse e F röka som en skorsten.
2. F prata dumheter el. smörja. II. tr 1.
Den Rauch gen Himmel e uppsända moln
av rök. 2. bolma på, t. ex. e-e Pfeift e. -er,
m -s - F inbiten rökare, bolmare, storrökare,
-feuer, » pyrande eld. q^haft, q^icht,
q~ig, a 1. rykande, rökig, osande; töcknig.
2. full av rök el. dunster, rök-, dunst|fylld,
kvalmig, -tute./-n P berl., se Quasseler.
-Wasser, se Drängwasser.
Quäll|nis, n -ses (/) -se t, se Qual, -ort, m -[e]s
-e o. -er† pinoram.
qual|sam, a se - voll.
Qualster m -s - 1. P spottkluns. 2. zool.
Penta-toma baccarum bärfis. 3. bot., se o) Eberesche; b)
Mehlbeerbaum 2. -er, m -s - P en som vräker
ur sig spottklunsar.
qualstli[e]rig, a P 1. lik spottkluns[ar]; i vid.
bem. seg och klibbig. 2. som vräker ur sig
spottklunsar. -er|n, qualst[e]re -te ge-t intr
[h] P vräka ur sig spottklunsar.
quälllsüchtig, a fallen för att plåga (pir.a el. F
kälta m. m.); jfr -en. Q-teufel, m, se -geist.
qual‖verzogen, o förvriden av smärta, -voll, a
kvalfull, kval-, marter|fylld, pinsam, plågsam,
quammig, a %, se quabbelig.
Quandel m -s - O 1. pipa i resmiia. 2. se -pfahl.
-kohlen, pl ø träkol från mittersta delen av milan,
-pfahl, m -[e]s -e† ⚙ rikt-, kvandel|stång i
mila. -schacht, m -[e]s -e[f], se Quandel 1.
-stange, f-n, se -pfahl.
Quäne m -n -n folkslag kvän.
Quängel-, se Quengel-,
quant, adv P grundligt, eftertryckligt.
quantel[n, quant[e^]le -te ge-t tr o. intr [h] dial.
1. sälja i smyg. 2. skoja, lura.
Quantit‖ät, f -en i aiim. kvantitet, äv. storhet,
mängd, belopp; hand. äv. parti. In kleinen
een hand. äv. i små|partier, -poster, q-ativ
[’ti:f, -v-], a kvantitativ.
Quantitäts‖lehre, f metr. kvantitetslära. -theorie,
f nationalekon, kvantitetsteori,
quantitier|en, -te -t intr [h] metr. grunda sig på
kvantiteten, ed kvantiterande.
quantsweise, adv dial. för syns (formens) skull,
skenbart; därjämte, dessutom; ungefär.
Quant|um, n -ums -en o. -o kvantum, mängd,
kvantitet; anpart, beskärd del.
Quapp‖e, f -n 1. zool. a) Lota lake slägtet; b) se
Kaulquappe. 2. se Quabbel. 3. P dial., se
Maulschelle 1. q-ein, se quabbeln, q-ig, a se
quabbelig. -sack,w m -[e]s -e† F människa med
hängbuk; bildl. tjock, ovig människa.
Quarantäne [kara-, karan’ts:na], f -n
karantän, t. ex. die e aufheben, aus der e
entlassen. e haltenligga i (nndergå) karantän;
in (unter) e legen, unter e stellen lägga i
karantän, -anstalt, f -en karantäns|anstält,
-inrättning, -aufseher, m karantänsmästare,
-flagge, f -n karantänsflagg, -gesetz, n -es -e
karantänsförordning, -haus, n -es -erf,
-hospital, n -s -e o. -er† karantänssjukhus.
-maßregeln, pl karantänsåtgärder, -station,
f -en karantänsplats; jfr -anstalt.
-Vorschriften, pl karantänsbestämmelser.
Quarg m -[e]s -e† (dim. Quärgjchen, -lein, -el),
se Quark.
Quark m -[e]s (dim. Quärk]chen, -lein) 1. ⚙
ost|-massa, -kram, -myssja. 2.-ef färsk
ost,’bond-ost\ 3. ⚙ a) ᚼ smuis, snusk, lort; b) F bildl.
skräp, strunt, smörja, lappri. Da liegt der e!
där ligger hela rasket el. smörjan! den alten
e aufrühren bildl. röra el. rota i gammalt
snusk, dra fraim gamla skandalhistorier; in
jedem ee rühren, seinen Finger cl. seine Nase
in jeden e stecken bildl. sticka sin näsa i allt.
q^artig, a ostartad. -brecher, m ost|grep,
-skopa, -brot, n -[e]s -e smörgås med färsk ost.
quark]en, quäi k|en, -té ge-t intr [h], se quarren.
Quarkenstraße, /., Die e geogr. Kvarken.
Quarkerei, Quärkerei, f -en 1. skrikande, F
gastande; F gnäll, kink; brummande,
knarrande. 2. se Quark 3. b).
Quark‖farbe, f -n ⚙ kaseinfärg. -faß, n -fasses
-fässer ost-, yst|kar. -fliege, se Käsefliege.
q-ig, a 1. om mjöik ystig. 2. t smutsig,
snuskig, lortig. 3. F värdelös, struntig. -käse, m
-s -, se Quark 2. -korb, m -[e]s -e† ost-,
yst|-korg. -kuchen [u:], m -s - ung. ostkaka,
-männ-lein, n P, se Berggeist, -messer, n ost|kniv,
-SVärd. mOlke, f -n Ostvassla vid surystning.
-presse, f -n ostpress, -ringel, m, se
Neun-töter. -sack, m -[e]s -e† 1. eg. påse för
ostmassa. 2. F bildl. snusk|er, -pelle, -schnitte,
f -n, sa -brot.
tf tr»Rsitivt, intr intruwsUivt, re.jL reüoxivt verb. [7*/] haben, [s^ sein t. hjälpverb. QQ oskil^bar sins. e föreg. uppslagsord.
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
