- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
1777

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - pfeifeln ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


dackt’; die t einstechen el. in den Sack
stekken bildl. stoppa pipan i säcken, ta skeden i
vackra handfen]; die t im Sack haltenbildl.
tiga, förhålla sig lugn el. tyst, stämma ned
tonen; sich (dat.) tn schneiden bildl. skära
pipor, se sig till godo, vara mån om sin
fördel, taga tillfället i akt; aus fremdem Röhr
ist gut tn schneiden ordspr. det är lätt att
skära breda remmar ur annans hud; tn
schneiden, solange man im Rohre sitzt bildl.
sitta i vassen och skära pipor; nach der t
jds tanzen bildl. dansa efter ngns pipa. 2.
[tobaks-, rök]pipa, t. ex. [aus der] t rauchen
el. schmauchen, täglich drei tn rauchen.
Kurze t kort pipa, [pip]snugga; lange t
långpipa; e-n Zug aus seiner t tun dra ett
bloss på sin pipa. 3. rörlikn. föremål ü) anat.
benpipa; b) [ljus]pipa; på tekanna m. m. pip,
tut; på blåsbälg tätta; c) snörnål. 4. bicell, 5.
trädg. a) avläggare; b) vid okuiering barkremsa
med öga. 6. ⚙ a) byggn. hålkäl; b) lufthål
i gjutform; c) [glasblåsar]pipa; d) väv.
garnspole i skyttel. 7. P penis, manslem,
pfeife‖n, pfeif [e]le -te ge-t tr trädg. okulera.
pfeif|en, pfiff[e]st gepfiffen pfeif[e] I. intr [h]
ü) pipa, om kulor, vinden m. m. äv. vina, om
lokomotiv, ångbåtar äv. blåsa; b) vissla; blåsa på
instrument. tder Dampf veter. pipande
kvickdrag; t de Stimme pipande el. gnällig röst;
e-m t vissla på el. åt ngn; tanzen müssen,
wie jemand -t Midi, vara tvungen att dansa
efter ngns pipa; ich werde dir aufspielen,
das soll anders t F jag ska låta dej få se
på en annan dans (vals); -t der Wind daherf
ordst. blåser vinden från det hållet? låter det
på det viset? står det så till? Mädchen, Ydie
t, und Hühnern, die krähen, soll man
beizeiten die Hälse umdreh’n ordspr. en kvinna
som visslar och en höna som gal skall alis
icke leva utan huvudet av; alles ging wie
gepfiffen F allt gick som en dans; wer gern
tanzt, dem ist leicht gepfiffen ordspr. den är
lätt att locka som gärna vill hoppa; auf e-n,
etw. ~ F göra en konst i ngn, ngt, ge ngn,
ngt en god dag, ge ngn, ngt tusan, strunta
i ngn, ngt. jfr äv. Loch. II. tr 1. vissla, t. ex.
ein Lied t, den Hund zu sich t. Dem
Herr-gott seVs getrommelt und gepfiffen! F Gud
vare tack och lov I e-n wach t väcka ngn
genom visslingar; ich -e dir was, ich will
dir was t iron. jo det kan du tro! F ja om
du snor dej, har du sett mej flyga? da kannst
du dir was t F det får du se dej om efter,
du får allt dra veven. 2. P E-n t ta sig en
tår på tand. P~, n pipande, vin[ande],
visslande m. m.* Hr pfeifen.
Pfeifenilaufschnitt m -[e]s -e pipuppskärning
p& orgelpipa. -baum, m, se -strauch b), -beschlag,
m -[e]s -e† pipbeslag, -binse, fi, se -gras.
-bohrer, m -s - O pipborr. -brenner, m
tillverkare av kritpipor, -brennerei, fi -en
fabrik för tillverkning av kritpipor, -brett,
n -[e]s -er piphylla, -decke|, m piplock.
-erde, f, se 1. -ton. -fabrikant, m -en -en, se
-macher. -firnis, m -ses -se O pipglasyr,
-fisch, m zool. Pistuiaria pipfisk. -form, f -en
pipform för kritpipor, -former, m -s - ⚙
pip-formare. p-förmig, a pip-, rör|formig, -fuß,
m -es -e† pipfot på orgeipipa. -futteral, n -s -e
pipfodral, -gestell, n -[e]s -e, se -brett, -glasur,
fi -en, se -firnis. -gras, n bot. Mollnia cærulea
blå-tåtel. -halter, m -s - pip|ställ, -hängare. -holz,
n, se Salweide, -klang, m -[e]s -e† pipas
(pipors) ljud. -knochen, m -s - benpipa. -kopf,
m -[e]s -e† piphuvud, -koralie, se
Orgelko-ralle. -leine, fi -n, se -schnür. -loch, n -[e]s
-erf piphål, hål i pipa. -macher, m 1.
pip|-makare, -tillverkare. 2. tillverkare av
visselpipor. -maul, n, se -fisch, -mundstiick, n -[e]s
-e 1. pipmunstycke. 2. mus. blad i klarinett,
-purrer, m -s -, se -räumer. -quaste, fi -n
piptofs. -raucher, m -s - piprökare, -räumer, m
piprensare. -reihe, fi -n, se Orgelregister.
-röhr, n -[e]s -e 1. pipskaft. 2. rör till pipor.
3. bot., se -gras, -rohr|bohrer, se -bohrer. -röhre,
fi -n, se -röhr 1. p-röhrig, a min. pipig. -schnür,
fi -en o. -e† järnv. signallina. -signal, » -s -e
signal med visselpipa, -spiel, n -[e]s [-spel[-ande]-] {+spel[-
ande]+} på pipa, rörflöjt o. d. -spitze, fi -n
pipmunstycke. -spule, fi -n ⚙ vävspole. -stiel,
m -[e]s -e 1. se -röhr 1. Keinen t wert sein
F inte vara värd ett öre, en styver el. ett
ruttet lingon. 2. F bildl. spindelben, smalt
ben, ’ben som en sticka*. 3. ~ schieben i
kägelspel slå en enda kägla, -stopf er, m -s - person
o. sak pipstoppare. -Strauch, m bot. a)
Phiia-delphus coronarius schersmin, jasmin; b) Syringa
vulgaris vanlig Syren; c) Aristolochia sipho glatt
pipranka. -Stummel, m -s -, -stumpf, m -[e]s
-e† [pip]snugga, kort pipa.
Pfeif|ente, fi zool. Anas penelope bläsand, tam form
pipanka.
1. Pfeifenton, m -[e]s -e piplera.
2. Pfeifenton, m -[e]s -e† pipas ton.
Pfeifenl|werk, n -[e]s -e pipverk i orgel, -zug,
m -[e]s -e† bloss på en pipa. -zUnder, m
pip-tändare, F ’fidibus*. -zunge, f -n, -Zünglein, n
piptunga 1 orgel.
Pfeifer m -s - 1. vissiare. 2. föråidr., pip|are,
-lekare, i vid. ben», musikant. 3. zool. a)
Arcto-mys monax amerikanskt murmeldjur; b) t im
Kümmel nepressaria nervosa kummin mal. 4. eufem.
hin håle djävulen, -dampf, m -[e]s veter.
pipande kvickdrag. -ei, fi -en pipande,
visslande, blåsande på pipa, rörflöjt o. d. -in,
fi-nen i sht ant. flöjtblåserska. -schaft, f-en
förr pipargille, musikantskrå.
Pfeifllhase m zool. Lågo mys piphare. -konzert, n
-[e]s -e visselkonsert. -lein, n, se -e. -lerche,
f zool. Antbas triviaiis trädpiplärka.
Pfeil m -[e]s -e (dim. -chen) 1. pil, äv. bildl., t. ex.
Amors te, die te des Spotts. Seine te sind
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk.mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:44:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/desv1932/1785.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free