Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - passend ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Röck pafit wie angegossen rocken sitter som
[den vore] gjuten. 3. spelt. o. F bildl. säga pass,
passa. Ich -el pass! 4. t vänta; ligga på lur.
5. i förbindelse med prep. à) Oj auf a) passa för
el. till, vara lämpad för, lämpa sig för, t. ex.
der Dechel paßt nicht auf die Schachtel, auf
e-n Platz ß) auf e-n, etw. ~ passa in på
ngn, ngt, t. ex. die Beschreibung paßt auf
ihn. Das paßt auf dich det passar in på dig
el. kan tillämpas på dig; das paßt nicht auf
den vorliegenden Fall det passar icke in på,
äger icke tillämplighet på el. är icke
till-lämpligt på förevarande fall; y) passa på,
t. ox. auf e-e günstige Gelegenheit das
Mädchen muß auf die Kinder ge akt på,
aktgiva på. E-m \scharf ] auf die Finger el.
auf den Dienst ~ hålla ett [vaksamt] öga
på ngn, F hålla tummen på ögat på ngn;
8) ᚼ passa, vänta el. lara på. b) o, für passa
för, lämpa sig för, vara lämplig el. passande
för, t. ex. die Stellepaßt für ihn. c) ~ in passa
i, för el. till, passa i stycke med, t. ex. sie paßt
nicht in diese Familie, das paßt gut in unsern
Plan, d) ~ zu passa till el. för, t. ex. er paßt
nicht zum Kaufmann, der Schauspieler paßt
zu seiner Rolle, der Schlüssel paßt zu diesem
Schlosse. Das paßt zu dem übrigen F det
passar till (i stycke med) el. är i stil med det
andra; hein Pferdßnden können, das zu
diesem paßt inte knnna få tag i maken till
denna häst. II. tr 1. ‡. Etw. an el. auf (ack.)
etw. ~ [av-, an]passa, lämpa el. jämka ngt
efter ngt; prova ngt på ngt, t. ex. e-n Röck
auf den Leib, Schuhe an die Füße 2. Die
Karte oj ⚓ sätta av i kortet. III. refl. Sich
M ᚼ 1. passa el. skicka sig, hövas, anstå,
vara passande, t. ex. das würde sich für e-e
Dame nicht oj. 2. passa [sig], lämpa sig,
vara lämplig el. passande, -d, pp o. a i aiim.
passande; lämplig, tjänlig, läglig, t. ex. bei
ojer Gelegenheit, zu ~er Zeit; tillbörlig. Es
für ~ halten, zu... anse lämpligt el. finna
för gott att...; ~ machen [an-, av-, [-till]-passa;-] {+till]-
passa;+} das Po*e det passande, dekorum.
P<^djmachen, n an-, av-, till|passning.
Passepartout [paspar’tu:], m -s -s 1.1 allm.
pas-separtout, äv. huvudnyckel. 2. äv. -billett
[bil’jst], n -[e]s -e partoutbiljett, äv. fribiljett.
Passepoil [paspc’al], m -s -s , se Paspel.
ieren [’li:], se paspelieren.
Passer m -s - passare, cirkel.
Paß‖erteilung, f -en utfärdande av pass. -form,
f-en passform, -freiheit, f passfrihet, -gang,
m -[e]s ridk. passgång. -gängor, m häst
pass-gångare. -gesetz, n -es -e passlag. -glas, n
-es -er† passglas, graderat glas. -höhe, f -n
passhöjd.
passib‖el [’si:], a känslig rer intryck, t. ex. -les
Gemüt. P-ilität [’tat], f känslighet.
passierbar [’si:r], a framkomlig, farbar, som
kan passeras, trafikabel.
passier|en [’si:], -te -t I. intr [s] 1. äv. bildl.
passera; gå, komma, resa m. m. genom, t. ex.
durch e-n Ort bildl. äv. duga, gå an, gå för
sig, t. ex. das mag oj. Man läßt ihm das nicht
~ det låter man inte passera opåtalt. 2.
passera, hända, inträffa, t. ex. ist nichts
Neues -e† das kann dem Bestens oj. Das
soll nicht wieder ~ ursäktande det skall inte
hända oftare el. vidare förekomma el.
upprepas; mir ist e-e fatale, komische Geschichte
-t jag har råkat ut för ett obehagligt, löjligt
äventyr; das kann e-m oj, der Frau und
Kinder hat F sådant kan hända i de bästa
familjer. 3. Für el. als etw. ~ gå och gälla
(anses, ᚼ passera) för ngt. 4. fäktk, falla ut,
göra ett utfall. II. tr 1. passera, gå, komma,
resa m. m. igenom, förbi el. över, t. ex. e-e
Stadt oj. Die Linie ~ ⚓ passera linjen (ekva.
tom); e-n, etw. die Musterung el. die Revue ~
lassen låta ngn, ngt passera revy. 2. kök.
passera. Etw. e-n Durchschlag ~ lassen passera
ngt genom [ett] durkslag. 3. ⚙ väv. Die
Kettenfäden oj solva varpen. P~, n, se P-ung.
Passier‖fuß [’si:r], m -es, -gewicht, n -[e]s ø
passervikt. -nadel, f -n ⚙ väv. solvkrok.
-schein, m -[e]s -e, se -zettel. -stein, m -[e]s,
se -gewicht, -ung, f passerande, genom-,
förbifart. -zettel, m passer|sedel, -kort;
tull-förpassning.
Passiflorazeen [’tss:], se Passionsblumeng
e-wächse.
passig, a O försedd el. prydd med figurer i
upphöjt arbete. P^drehbank, se
Ovaldreh-banh.
passim [’pasim], adv passim, på spridda (flera,
olika) ställen, här och där, sporadiskt.
Passion [sT’o:n], f -en \ aiim. äv. konst, passion, a)
lidande, 6) Kristi lidande el. pina, (?) lidelse.
~ des Spiels spelpassion. p~ier|en [’ni:], -te
-t refl. Sich für etw. ~ fatta el. få passion
för ngt, bli passionerad för ngt. -t
passionerad, lidelsefull.
Passions‖betrachtung, f -en reiig.
passionsbetraktelse. -blume, f bot. Passiflora
passions-blomma, Kristi korsblomma,
-blumengewäch-%e,pl bot. Passiöoraceæ passifioracéer.
geschich-te, f passionshistoria, Kristi pinas historia,
-kreuz, n -es -e latinskt kors. -musik [’zi:k],
f passion[smusik]. -predigt, f -en
passionspredikan. -sonntag, m -[e]s -e femte
söndagen i Fastan, -spiel, n -[e]s -e passionsspel,
t. ex. die Oberammergauer o,e. -Werkzeug, n
-[e]s -e reiig. passionsverktyg, -woche, f -n
veckan mellan femte söndagen i Fastan och
Palmsöndagen, -zeit, f passionstid.
passiv [’si:f, -v-], a passiv, overksam, t. ex. sich
~ verhalten; viljelös. n -s -e gram. pas-
siv[um], passiv form. P~a [v], P^en [y], pl
hand. passiva, skulder. P~form, f -en gram.
passiv form. P<xgeschäft, n -[e]s -e bank.
passiv bankrörelse. Prvhandel, m ~s passiv han-
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
